Det bjuds på saffransbullar på örlogsfartyget HMS Carlskrona. Någon i köket har fått feeling – trots att termometern visar uppemot 25 grader varmt i Visby dit fartyget har tagit sig för Almedalsveckan.
ÖB Michael Claesson slår sig ner på däck. Han kommer från ett rundabordssamtal med andra uniformsmyndigheter, om bland annat kompetensförsörjning.
Är det ett problem?
– Kompetensbrist: ja. Men det beror på historien. Att alla de människor jag ska skicka till Natostaber är de som vi betalade för att lämna för 20 år sedan. Det kommer tillbaka och biter oss i baken helt enkelt, säger Michael Claesson.
Annars, säger han, är rekryteringen till Försvarsmakten ”fantastisk”.
– Vi har inte haft så mycket officersaspiranter i utbildning sedan slutet på 90-talet. Det går bra nu. Och jag har varit med så länge att jag vet att inget är givet.
Försvarsmakten rustar som aldrig förr. Så var finns stoppklossarna?
– De stora strategiska utmaningarna är att det inte är bara vi själva som har kommit på att vi ska rusta upp: det gör hela väst.
Kort sagt: alla vill köpa samtidigt.
– Kapaciteten hinner inte byggas ut i den omfattningen.
Så har försvaret tillräckligt för att klara sig?
– Vi har ju det vi har. Det har funnits en planeringskultur där man tittar på lösningar som kommer sedan, och att de stora pengarna kommer sedan och då kommer det lösa sig. Men var i mitt uppdrag står det att det börjar gälla 2030 eller 2035? Ingenstans – det börjar nu.
Vad är din största oro just nu?
– När det gäller omvärldsutvecklingen är jag mest orolig för en serie händelser som bidrar till en eskalation som hamnar utom kontroll.
Han räknar upp en turbulent och polariserande politisk utveckling i Europa, spänningarna mellan USA och de europeiska allierade – och konflikten i Gulfen som skapar ekonomiska spänningar.
– Jag har någon gång spetsat till det genom att säga: när vet man att det är det tredje världskriget? Nu har vi konflikt på två kontinenter, effekter globalt. När sätter man etiketten? Det kan låta väldigt våldsamt, men någonstans måste man börja tänka: vad innebär det här för oss?
Skulle man kunna sätta den etiketten nu?
– Nej, jag skulle inte göra det själv. Jag menar lite semifilosofiskt att man måste zooma in och ut och titta på hur det hänger ihop och vilka risker det skapar. Och de riskerna är det mitt jobb att försöka förutse och hantera.
Michael Claesson har tidigare varnat för att Ryssland kan testa Natos beredskap genom att angripa någon ö i Östersjöområdet.
– Jag har som uppgift att tänka ”worst case”. Och jag pratar aldrig sannolikheter. Frågan är: Kan det hända någonting? Ja, det kan det. Och det räcker för mig för att jag ska titta på hur förutsättningarna ser ut och vad som skulle kunna hända.
Så länge Rysslands väpnade styrkor är bundna i strid i Ukraina så händer inte så mycket annat i form av att ockupera territorium, tror Michael Claesson.
– Men det som brukar kallas för hybridkrigföring är ingen snällare form av krigföring. Där är samma brutala målsättningar – men den svages sätt att långsamt erodera motståndaren och angripa sårbarheter i samhällssystem, politik och infrastruktur.
Han säger att inte heller hybridkrigföring utesluter militärt våld.
– Det skulle mycket väl kunna hända att man placerar specialförband på en ö eller en kobbe för att markera och se om beslutsprocesserna håller ihop.
Kan det finnas ett större intresse när det varit turbulens mellan Natoländer?
– Jag kan inte säga att det blivit mer. Men jag behöver inte övertygas mer om vilken riskbenägenhet som präglar den ryska regimen. Därför måste jag vara på tå, och det är ett worst case-scenario. Det vore tjänstefel om jag bortsåg från risken.
Finlands president Alexander Stubb har i en intervju med Hufvudstadsbladet sågat larmen om att Ryssland skulle testa artikel 5.
– Jag vill uppmana mina europeiska kolleger att ta efter oss finländare: gå i bastun, ta ett dopp i isvaken och behåll lugnet, sade presidenten i en intervju.
Men Michael Claesson tror att han och president Stubb delar samma bild av situationen.
– När man sticker frågan under näsan på honom om han tror att Ryssland kan anfalla, så tror han inte det. Det tror inte jag heller just nu. Men president Stubb lyfter ju själv fram hybridkrigföring. Och det är ju exakt det jag säger.
Det skulle inte falla honom in att recensera en allierad, säger han.
Skulle det falla dig in att ta en bastu?
– Möjligen, men absolut ingen isvak. Been there, done that.
Fakta.Upprustning
De åtta riksdagspartierna kom förra året överens om att låna 300 miljarder kronor extra för att snabba på utbyggnaden av försvaret – 50 av de miljarderna ska gå till det civila försvaret.
Tillsammans med tidigare beslutade anslag ska det leda till att Sverige lägger 3,5 procent av BNP på militärt försvar.