Oljepriset ger Putin andrum – men Rysslands ekonomi pressas

Kriget i Mellanöstern och stigande oljepriser ger Ryssland större spelrum. Den 11 mars steg det ryska oljepris som används för beskattning till omkring 690 kronor per fat, över det ryska budgetantagandet på cirka 615 kronor. Det förbättrar läget i statskassan. Men bara några dagar senare räknade Reuters med att Rysslands olje- och gasintäkter i mars ändå skulle falla jämfört med föregående år.

– Så länge oljepriset är högt så tjänar ju Ryssland i princip dubbelt så mycket på sin oljeexport, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.

Han beskriver det som att Rysslands ekonomi får ett andrum, inte tillfrisknande. Det högre oljepriset lättar trycket på en redan ansträngd ekonomi.

Bara dagar innan oljepriset rusade diskuterade den ryska regeringen att skära ned omkring 10 procent i det som beskrivs som icke känsliga utgifter. Militären och socialt känsliga poster skulle däremot skyddas. Enligt Torbjörn Becker är det största hotet mot Kreml inte i första hand svag tillväxt, utan att de finansiella sprickorna till slut blir för stora.

– Det som skulle kunna leda till mycket större problem är en fullskalig bankkris när folk springer och vill ta ut sina pengar.

Torbjörn Becker beskriver hur delar av det ryska militärindustriella komplexet inte får tillräckligt betalt för att produktionen ska vara verkligt lönsam. Kostnaderna stiger, lån rullas över och problem hålls under ytan. Dålig tillväxt går att leva med länge, en bankkris är något annat.

Erlend Bjørtvedt, grundare av norska Corisk, som analyserar rysk ekonomi och sanktionsflöden, lyfter fram en annan begränsning. Ryssland får inte automatiskt hela uppgången i världsmarknadspriset på olja.

– De indiska och kinesiska köparna är ju vana att få en ganska kraftig rabatt.

Erlend Bjørtvedt säger att Indien och andra köpare därför fortsatt kan pressa priset på rysk olja, även när Brentoljan rusar. Rabatten har enligt Erlend Bjørtvedt legat i storleksordningen 140 till 190 kronor per fat under världsmarknadspris vilket kan växa till 300 kronor om oljepriset rusar. Högre oljepris är därför en lättnad för Kreml, men inte någon jackpott.

Det stämmer också med de öppna siffrorna. Reuters rapporterade den 18 mars att Ryssland haft svårt att dra full nytta av oljeuppgången eftersom exporten samtidigt störts av ukrainska drönarangrepp mot infrastruktur. Lastningarna från viktiga exporthamnar väntades sjunka i mars, och exporten av råolja och oljeprodukter i februari låg på sin lägsta nivå sedan kriget inleddes 2022.

Erlend Bjørtvedt lyfter också fram ännu en komplikation. De gamla transitvägarna genom flera ex-sovjetiska republiker har stramats åt. I stället har Dubai blivit en allt viktigare knutpunkt för ryska mellanhänder, finansiella flöden och västliga komponenter på väg till Ryssland.

– Dubai står nu för mer än femtio procent av skuggexporten av västliga varor till Ryssland.

Enligt Erlend Bjørtvedt går mycket av de mest värdefulla komponenterna, som mikrochip och annan teknik med både civil och militär användning, via Dubai och Turkiet, ofta med flyg. Om kriget i Gulfområdet fortsätter att störa dessa vägar blir logistiken dyrare, långsammare och mer osäker för Ryssland.

Trots det högre oljepriset tyder nästan inget på en friskare ekonomi. Internationella valutafonden räknar med att Rysslands BNP växer med låga 0,8 procent 2026. Den ryska centralbanken sänkte den 20 mars styrräntan till 15 procent, men slog samtidigt fast att osäkerheten i omvärlden har ökat kraftigt. Inflationstakten låg i februari på 5,9 procent.

Samtidigt fortsätter kriget att dominera den ryska statens finanser. De öppna budgetdokumenten för 2026 visar enligt Reuters försvarsutgifter på omkring 1 470 miljarder kronor och nära 1 900 miljarder kronor när säkerhetsutgifter räknas in, motsvarande nära 38 procent av alla federala utgifter. Dessutom är 84 procent av försvarsutgifterna hemligstämplade, vilket gör att den verkliga krigsräkningen mycket väl kan vara större än den öppna budgeten visar.

Både Torbjörn Becker och Erlend Bjørtvedt beskriver det högre oljepriset som en tillfällig lättnad, inte som ett tillfrisknande.

– Ekonomin knäcks inte. Landet kommer bara att få göra hårdare och hårdare prioriteringar, säger Torbjörn Becker.