Julia Niklasson skulle egentligen vilja komma in. Men remissen hon skickat till könsidentitetsmottagningen i Göteborg har inte lett till något besök.
– Nu går jag till en psykolog för att lära mig att leva med min könsdysfori – istället för att få behandling för den, säger hon.
21-åringen sitter på trottoaren utanför lokalerna i centrala Göteborg. Protesten hon deltar i har pågått varje vardag under större delen av hösten. Initiativet togs av Morwyn le Fay, grundare av nätverket Transhälsoplattformen.
– Den här mottagningen måste ändra hur de arbetar, säger hon.
DN:s granskning av landets könsidentitetsmottagningar visar att Göteborg avslår remisser betydligt oftare än landets övriga. Vårdpersonal i andra regioner vittnar om att de tar emot ovanligt många patienter som nekats vård i Västsverige.
Flera organisationer som representerar transpersoner har nyligen gått ut med en gemensam varning. Sök den vård du behöver, men undvik könsidentitetsmottagningen i Göteborg, lyder budskapet.
Bakom avrådan står RFSL i Göteborg, Skaraborg och Sjuhärad, Transammans, föreningen FPES, Sveriges Ickebinära, Kristna Regnbågsrörelsen, Patientföreningen för transpersoner och Transhälsoplattformen.
Marion Englaborn är ordförande för RFSL Göteborg.
– Det mest akuta är att de som drabbats ska veta att de inte är ensamma. Vi vet inte vad som hänt med de som nekats utredning eller vård. I värsta fall leder ett nej till suicid, säger hon.
Enligt organisationerna löper vissa patienter särskilt stor risk att nekas vård på mottagningen. Det handlar bland annat om unga vuxna, patienter med neuropsykiatriska diagnoser och icke-binära – personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män.
Per Albertsson tillförordnad områdeschef för vuxenpsykiatrin på Sahlgrenska universitetssjukhuset, skriver i ett mejl till DN att det inte stämmer.
”En samlad bedömning görs av tillståndets svårighetsgrad och övriga faktorer som till exempel samsjuklighet inför ställningstagande av åtgärder”.
Varken områdeschefen eller Mia Mark, enhetschef på könsidentitetsmottagningen, vill ställa upp på en intervju. Per Albertsson ger en kort skriftlig kommentar till organisationernas varning.
”Vi beklagar att RFSL avråder från att söka vård hos oss”, skriver han.
RFSL har under flera år haft regelbundna möten med ledningen för verksamheten i Göteborg för att diskutera frågor som rör transvård. Men i september, efter att tidningen Ottar publicerat en artikel om protesten utanför mottagningen, valde enhetschefen Mia Mark att avsluta samarbetet.
”Vi får konstatera att vi inte lyckats i vår förhoppning om att bygga ett förtroende för vår verksamhet och vi ser inte heller hur vi ska kunna lyckas med det framöver”, skriver hon i ett mejl till RFSL som DN tagit del av.
Mia Mark skriver att mottagningen misstänkliggörs och utsätts för hat på sociala medier. Flera organisationer ska, enligt henne, ha försökt påverka medicinska bedömningar genom att uppmana patienter att anmäla mottagningen till bland annat Ivo och Diskrimineringsombudsmannen.
Marion Englaborn säger att RFSL – fram till dess att mejlet kom – aldrig uttryckt sig negativt om mottagningen i Göteborg på sociala medier. Däremot stämmer det att organisationen uppmanar den som känner att den blivit kränkt eller diskriminerad att anmäla till Diskrimineringsombudsmannen.
– Det kan man göra – och det ska man göra, om man har blivit diskriminerad. Men det betyder inte att varenda anmälan som kommer in till DO faktiskt är diskriminering och leder till en utredning.
Ordföranden säger att RFSL länge upplevt att ledningen på mottagningen inte är intresserad av organisationens perspektiv. Hon tycker inte att hon och hennes kollegor hade kunnat göra något annorlunda för att förbättra relationen.
– I efterhand kan jag tycka att vi borde ha ställt hårdare krav tidigare. Vi har försökt stötta patienter som nekats vård på mottagningen under en lång tid, säger hon.
Utanför mottagningen i centrala Göteborg planerar Morwyn le Fay att fortsätta med sittstrejken.
– Könsdysfori är ett starkt, psykologiskt lidande. Att veta att det finns en lösning som man inte kan komma åt bygger på lidandet, säger hon.
Julia Niklasson har gett upp hoppet om att få vård i Göteborg. DN har tagit del av avslaget på hennes remiss. Mottagningen skriver att patienten är ung, att hon tidigare upplevt annan psykisk ohälsa och har en ”något vag könsidentitetsupplevelse”. Julia Niklasson säger att hon lidit av könsdysfori sedan hon var barn och beskriver svaret som förolämpande.
Köerna till landets övriga könsidentitetsmottagningar är långa och 21-åringen har börjat leta efter andra alternativ.
– Jag försöker få hjälp av en privat klinik nu. Men det har jag egentligen inte råd med, säger hon.
Fakta.Detta är könsdysfori
￭ Könsdysfori innebär ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen, som orsakas av att kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten, enligt Socialstyrelsens definition.
￭ För att en person ska kunna få könsbekräftande vård – som exempelvis operationer eller hormonbehandling – krävs en könsidentitetsutredning.
￭ Utredningen görs på en av de sex mottagningar i landet som bedriver högspecialiserad vård vid könsdysfori.
￭ Väntetiderna för att få påbörja en utredning är långa. Patienterna som kom på nybesök 2025 hade i genomsnitt väntat i 2,5 år.
Källa: Socialstyrelsen