Arctic Sentry innebär dock inte att alliansen omedelbart ökar sin militära närvaro i Arktis.
Natos generalsekreterare Mark Rutte uppger att det till en början handlar om att Nato ska samordna de militära övningar som olika Natoländer redan genomför återkommande i regionen. Till exempel Norges Cold response, där flera Natoländer deltar, och Danmarks Arctic Endurance på Grönland.
Nato kommer även samordna medlemsländernas övervakning av Arktis.
– Vi kommer att föra in allt vi gör i Nato under ett befäl, säger Rutte.
Enligt honom kommer samordningen att öka Natos slagkraft i Arktis och kännedom om regionen.
Sveriges försvarsminister Pål Jonson pekar även på att Arctic Sentry kommer att ge alliansen en bättre gemensam lägesbild över regionen.
Nato har liknande operationer i Östersjön, Baltic Sentry (vaktpost på svenska), och längs östra Europas gräns mot Ryssland, Eastern Sentry.
Jonson pekar på att Sverige är ett av sju länder i alliansen som också är ett arktiskt land.
– Vi har förmågor att kunna bidra med, säger han.
Vad Sverige skulle kunna bidra med vill Jonson inte gå in på utan pekar på att det pågår ett arbete inom Nato för att se över vilka behov som finns.
Sverige har redan huvudansvaret för alliansens framskjutna landstyrkor i norra Finland och utför luftpatrullering för Nato från Island.
Bakgrunden till att Arctic Sentry nu lanseras är att regionen på grund av smältande isar öppnar upp nya farleder och ekonomiska möjligheter.
– Vi har sett över tid att Ryssland återtagit många av sina militära infrastrukturdelar i det arktiska området och vi ser att Kina har verksamhet där, framför allt med olika typer av forskningsfartyg.
– I och med att de länderna ökar sin närvaro är det naturligt att Nato har en djupare roll.
Natos ökade engagemang i Arktis kan dock också ses som en signal till USA:s president Donald Trump som har kritiserat Danmark för att inte ta Grönlands försvar på allvar och tidigare hotat med att ta över Grönland.
