Nya nattåg till övre Norrland möter protester och oro

Det sorlar. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) vecklar försiktigt ut benen i den nya sovkupén. Han är i en fullskalig prototyp mitt i centralhallen på Stockholms central.

Bara några minuter tidigare signerade han ett kontrakt om nya nattåg till övre Norrland under applåder. Han gjorde det tillsammans med Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket, som köper tågen.

De ska från 2030 ersätta de drygt 40 år gamla och slitna nattågen till övre Norrland och klara 40 graders kyla.

– Det handlar om att hela Sverige ska leva, säger Andreas Carlson.

Men exakt en vecka tidigare var det stora protester på tågstationerna i Abisko, Kiruna, Luleå, Boden, Älvsbyn och Umeå.

I Gällivare samlades nära 100 personer. En sjuåring höll upp plakatet ”Vi finns oxo!”

Anledningen: Trafikverket halverade den dagen nattågstrafiken till övre Norrland efter att de fått nej från regeringen om mer pengar för 2026. Konkret äskade Trafikverket 100 miljoner kronor extra. Det blev 0 kronor.

Norrbottens turistnäring kom med tung kritik på måndagen.

I grunden är nattågstrafiken till övre Norrland olönsam. Därför subventionerar Trafikverket trafiken där SJ, Vy och andra lägger anbud till lägstbjudande.

Men upphandlingarna har misslyckats flera gånger de senaste åren. Operatörernas kostnader och krav på vinst har inte rymts inom ramarna.

Nu kör SJ trafiken med ett nödavtal till sista december i år – som kostar över tio gånger mer än tidigare avtal.

Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket, tar en klunk vatten.

Vad tycker du om att ni inte får mer pengar från regeringen?

Det är klart – man kan lätt säga att det vore bra om vi fick mer. Men vi har ett ansvar att hantera de medel vi har.

Är det lönt att göra mer upphandlingar om ni inte får mer pengar?

– Vi måste fundera på varför vi får så höga bud.

Han öppnar för att kunna gå operatörerna till mötes och bland annat ta bort viten för undermåliga toaletter.

Infrastrukturminister Andreas Carlson står i vimlet på stationen.

Varför får inte Trafikverket mer pengar – så att nattågstrafiken kan köras normalt?

– Vi har ju skjutit till medel tidigare och det finns, menar vi, en gräns för hur mycket ett nödavtal kan skena i kostnad.

Men själva anledningen till nödavtalet, som kostar 200 miljoner om året, är att operatörerna pekar på att det inte går att köra tågen inom kostnadsramarna – alltså att det i grunden saknas statliga pengar.

Är du beredd att ge något besked om mer pengar för att säkra nattågen?

– Nej inte i dag. Det är för tidigt att ge exakta besked om belopp och summor.

I centralhallen kastas lystna blickar mot den nya sovvagnen. Men även denna upphandling har fått kritik.

Evert Andersson, professor emeritus i järnvägsteknik vid KTH, har granskat upphandlingen organisationen tågresenärerna. Han är på plats.

– Vagnarna är betydligt kortare, smalare och har bara plats för två bäddar på höjden – vilket omöjliggör tre- och sexbäddskupéer. Det blir dyrare utslaget per plats.

– Antingen blir tågbiljetterna dyrare eller så måste staten subventionera mer.

Trafikverkets generaldirektör som står en bit bort svarar:

– Det kanske är rätt slutsatser, men det är för tidigt att dra dem nu och vi kommer att följa den här utvecklingen, säger Roberto Maiorana.

Både Trafikverket och SJ är statliga.

Kan du förstå om folk undrar om staten tycker att det är viktigt med nattåg till övre Norrland?

– Jag tycker att det vi presenterar i dag är ett väldigt bra bevis på att staten tycker att nattågen är viktiga.