Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
På klimatforskarnas kartor över havets temperatur löper just nu en lång illröd tunga ut från Sydamerikas västkust, längs med ekvatorn och bort mot Oceanien.
Det är en illavarslande signal om att de värsta scenarierna som klimatforskare målade upp för några månader sedan, nu ser ut att bli verklighet.
Den som följt nyhetsflödet på klimatområdet de senaste veckorna har fått flera tecken på vad som är på väg. Som att världshaven som helhet just nu är rekordvarma. I lördags sattes ett nytt rekord – aldrig tidigare har så höga temperaturer uppmätts i världshaven. Särskilt uppseendeväckande är att det sker vid ”fel” tidpunkt, i normala fall når havstemperaturen sin topp på vårkanten.
Men det som sker nu är inte normalt. Vi har gått in i vad som ser ut att bli den kraftfullaste El Niño som vi som lever nu har varit med om. De indikatorer som forskarna använder för att mäta kraften i klimatfenomenet är just nu ”off the charts”, för att citera klimatforskaren James Hansen.
James Hansen var en av dem som tidigt varnade för en ”super-duper-El Niño” – och nu ser han alltså ut att få rätt.
Den amerikanska motsvarigheten till SMHI, NOAA, bedömer i sin senaste uppdatering att risken för en ”mycket stark” El Niño – den högsta nivån på skalan – är 90 procent. Förra veckan gick den brittiska motsvarigheten Met Office ut med en ännu kraftfullare varning.
”Vi måste vara på det klara med att detta är något som vi aldrig har upplevt förut”, konstaterade professor Adam Scaife, chef för långsiktiga prognoser vid Met Office.
Klimatfenomenet El Niño, som återkommer med några års mellanrum, får de globala temperaturerna att ta ett kraftigt skutt uppåt. Redan nu spår Met Office därför att 2027 kommer att bli det varmaste året som uppmätts globalt. Vi kan gå mot temperaturer upp emot 1,7–1,8 grader över förindustriell tid – en nivå som jorden väntas uppnå i genomsnitt först i slutet av 2030-talet.
Att öka temperaturen globalt med några decimaler kanske låter marginellt, men det väntas orsaka väderkaos över hela planeten. Vi kommer sannolikt få se extrem torka och extrema skyfall om vartannat. Väderkatastrofer lär prägla nyhetsflödet än mer än de senaste åren.
Redan nu syns effekterna. I Indonesien kopplas framfarten av de omfattande bränder som drabbat landet till El Niño, som har medfört svår torka i landet. Även i Amazonas väntas nu kraftig hetta och torka. Panamakanalen har tvingats begränsa genomfarten på grund av torkan, vilket kan leda till dyrare varor globalt. På andra håll, som i Östafrika och södra USA, ökar risken för extremt regn.
Sverige drabbas sällan av extremväder som en konsekvens av El Niño, men vi kommer ändå att känna av konsekvenserna. Ett exempel är matpriserna, som väntas stiga globalt när El Niño slår ut skördar – i ett läge där matpriserna redan pressas uppåt på grund av Hormuz-krisen. Vi kan också vänta oss högre energipriser som en effekt av att behovet av luftkonditionering ökar. Framför allt väntas det påverka gaspriserna, som ofta sätter prisnivån på den europeiska elmarknaden.
Än värre är förstås situationen i de länder som drabbas direkt av extremvädret. Att runt 25 000 människor bedöms ha dött i förtid av sommarens extremvärme i Västeuropa sätter fingret på hur sårbara vi människor är för hetta – nu går stora delar av tropikerna mot en oerhört varm period.
Att El Niño blir så kraftfull den här gången kan vara en slump. Eller så har James Hansen rätt i sin teori: att människans utsläpp av växthusgaser gör att intensiteten i El Niño-händelser ökar. En ny studie i tidskriften Science visar också att El Niño-händelser har blivit mycket kraftfullare de senaste 40 åren än de naturliga variationerna det senaste millenniet.
Oavsett vilket lär konsekvenserna bli mycket kännbara – och, som klimatforskaren Andrew Dessler uttrycker det till nyhetsbyrån AFP, en obehaglig försmak av vad som väntar i framtiden.