Runt om i landet larmar polisen om att mycket resurser läggs på att köra patienter till psykiatrin genom så kallade handräckningar. SVT rapporterade nyligen att det handlar om tusentals timmar för polisen i region Nord.
I Göteborg har polisens handräckningar enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ökat de senaste åren. Förra året blev det 2077 stycken – i snitt 40 i veckan.
– Vi får mer och mer att göra å sjukvårdens vägnar, och det är en nationellt avvikande mängd, säger Rickard, gruppchef för polisens handräckningsgrupp i Storgöteborg.
Nationellt gällde 43 procent av polisens handräckningar psykiatrisk tvångsvård år 2023, enligt den senaste tillsynsrapporten. I Storgöteborg var andelen högre: 47 procent, och siffran har fortsatt stiga.
Fakta.Polisen kör allt mer för vården
Antal handräckningar för polisområde Storgöteborg de senaste tre åren, totalt och enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
2023:
● 3603 registrerade handräckningar totalt,
● varav 1686 begärda enligt LPT (47 procent).
2024:
● 3710 registrerade handräckningar totalt,
● varav 1859 begärda enligt LPT (50 procent).
2025:
● 3945 registrerade handräckningar totalt,
● varav 2077 enligt LPT (53 procent).
Källa: Polisen
Nu har gruppchef Rickard skickat en skrivelse till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), med synpunkter på hur sjukvården i Storgöteborg använder sig av handräckning.
– Jag ifrågasätter inte att polisen ska utföra körningar för vården. Jag ifrågasätter att sjukvården har satt i system att begära att polisen ska köra patienter, oavsett situation. Polisen ska vara en sista åtgärd, säger han.
I första hand ska sjukvården själv ansvara för sina transporter. Men enligt LPT kan vården få hjälp av polisen att köra en patient om det finns risk för hot och våld.
– Det händer att vi får en begäran: ”Här är en jättevåldsam person, vi kan inte åka”, och när patrullen kommer till platsen möter de en person med packad väska som står och väntar på polisen. Där blir vi en ren taxitransport för sjukvården, säger Rickard.
Fakta.Då kan psykiatrin använda sig av polisen
● En handräckning innebär att en myndighet hjälper eller biträder en annan myndighet.
● Vården kan i vissa fall begära handräckning av polisen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV).
● Det gäller om det finns risk för våld eller hot, alternativt om det finns en överhängande risk att patienten skadar sig själv eller andra.
● Polisen kan då begäras att transportera en patient till en vårdinrättning, eller hjälpa till vid en vårdintygsbedömning utanför sjukhuset.
Källa: Polismyndigheten, Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
Synpunkterna handlar också om att läkare i stor omfattning inte åker ut och bedömer patienter på plats och att vården inte gör konkreta riskbedömningar om patienterna som polisen får ta del av.
Polisen i Storgöteborg upplever även att vården begär att polisen kör samma person flera gånger på kort tid, eftersom patienten inte har lagts in.
För handräckningsgruppen är transporterna en resursfråga. En patient som ska tvångsomhändertas hamnar högt upp på prioriteringslistan. Eftersom gruppen bistår många fler myndigheter, till exempel Kriminalvården, blir konsekvensen tydlig:
– När vi får mer att göra, får annat lida. Vi lägger tid på att köra patienter istället för att leta efter efterlysta personer som ska avtjäna fängelsestraff, som i sin tur fortsätter begå brott. Vi har många ärenden med efterlysta personer som ligger öppna, säger Rickard.
Handräckningsgruppen åker ut i civila kläder och bilar, och har ofta tid att prata med personer för att försöka minska våldsanvändning. Men de jobbar bara dagtid på vardagar.
På kvällar och helger blir det ofta uniformerade ingripandepoliser som får åka. Det gör att brottsbekämpande insatser prioriteras bort, enligt Rickard.
– Jag anklagar inte vården – min uppfattning är att de gör så gott de kan med de resurser de har. Jag skriver till Ivo för patienternas bästa, säger han.
Carina Örgård (V), ordförande för beredningen för psykisk hälsa i regionen, säger efter att ha pratat med verksamheter på Sahlgrenska universitetssjukhuset, att vården har tydliga rutiner och ett gott samarbete med polisen om handräckningar.
– Jag har inte fått till mig de här signalerna. Men vi kommer att titta på det, för vi ska inte använda polisen annat än när det verkligen behövs. Om det skulle finnas en systematik i det är det inte okej, säger Carina Örgård (V).
Trots sjukhusens tuffa ekonomiska läge tror hon dock inte att det är en resursfråga.
– Men om det skulle vara så, är inte det polisen som ska behöva göra ett annat arbete.
Läs mer:
Arabiske Tiktok-polisen: ”Finns misstro mot svensk polis”
Familjer anmäler polisen efter skolmassakern: ”Ljög”
DN Debatt. ”Trots miljardsatsningar – därför levererar inte Polisen”
