Ända sedan Donald Trump gav sig in i politiken för drygt tio år sedan har han varit en polariserande person. På ena sidan har hans ultralojala följarbas samlats, och på den andra en stor grupp väljare som aldrig ens skulle överväga att lägga sin röst på Trump.
I början av hans andra mandatperiod, som inleddes i januari 2025, uppgav 48 procent av de amerikanska väljarna att de hade förtroende för den nygamle presidenten, vilket var mycket höga siffror för honom.
Som president skrev Trump under vårvintern under nya presidentordrar i ett rasande tempo – några mer populära än andra – och under våren sjönk hans förtroendesiffror och pendlade mellan 40 och 43 procent.
Enligt CNN är några exempel på Trumps mindre populära politik benådandet av de personer som deltagit i Kapitoliumstormningen 2021 samt skapandet av det Elon Musk-ledda organet Doge, som kapade statliga jobb i rasande fart. Mångmiljardären Musk har länge varit en impopulär person i USA, och enligt CNN sänkte det Trumps siffror att de två umgicks så tätt under våren 2025.
I april 2025 annonserade Trump sina nya tullar mot världens övriga länder, vilket fick priserna att stiga och börserna att sjunka.
Sedan november 2025 har Trump inte nått upp till 40 procent en enda gång, och den 1 maj i år säger sig endast 35 procent stödja presidenten, medan 60 procent uppger att de inte gör det.
– Han har tappat stöd bland ett antal grupper som stödde honom i valet 2024, främst minoritetsgrupper och oberoende väljare, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Under Trumps mandatperiod har migrationspolisen ICE och dess hårdföra metoder fått stor uppmärksamhet i USA. I Minnesota dödades två amerikaner av ICE-agenter i januari, vilket speglas i Trumps förtroendesiffror under inledningen av 2026.
En dryg månad senare attackerade USA Iran tillsammans med Israel, vilket resulterade i ännu lägre siffror för Trump. En färsk undersökning av Washington Post visar att 61 procent av de amerikanska väljarna motsätter sig kriget i Mellanöstern.
Enligt Blanck känner sig många amerikaner vilseledda med Trumps politik 18 månader efter valet. Det beror främst på att väljare upplever det som att han har fokuserat på andra frågor än ekonomin, vilket var hans främsta vallöfte.
– Det var många som kom ihåg hur svår inflationen var under Biden, och nu litade man på att Trump skulle föra en bättre ekonomisk politik.
I stället har Trumps utrikespolitik, med aggressiva tullar och kriget i Iran, lett till högre priser för hushållen i USA.
– Han vann inte valet på frågor om Grönland, Panama eller kriget i Iran, men han har tappat fokus och nu kostar bensinen över 4 dollar per gallon i USA. Så dyr har den inte varit sedan våren 2022, säger Blanck.
Läs mer:
Karl Dalén: Marco Rubio har allt som Trump saknar
