Hon beskriver sig själv som ”det bråkiga barnet” i regeringen och är tveklöst en av Sveriges mest omstridda ministrar. Under Romina Pourmokhtaris tid vid makten har Sveriges utsläpp ökat på ett historiskt unikt sätt. Tidigare liknande uppgångar har orsakats av kraftig ekonomisk tillväxt – nu handlar det om ett resultat av regeringens klimatpolitik, där sänkta bränslepriser har varit högsta prio.
– Jag har bara börjat omläggningen av svensk klimatpolitik, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) när DN träffar henne.
Resultatet, hittills, är att Sverige ser ut att missa EU:s klimatkrav. Elbilsförsäljningen har bromsat in och försäljningen av fossila bränslen har ökat kraftigt. Samtidigt har regeringen anklagats för att skönmåla verkligheten och för att presentera optimistiska utsläppsprognoser som senare visat sig inte stämma.
Nu har Romina Pourmokhtari hamnat mitt i en ny konflikt. När FN:s årliga klimatmöte nu pågår gör det det utan någon svensk minister på plats. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) och kungen och drottningen deltog under ett förmöte, men ingen minister är i Brasilien under själva förhandlingarna.
Det fick nyligen Socialdemokraternas Margot Wallström att kritisera Romina Pourmokhtari på plattformen X, med en uppmaning att lämna plats för ”någon med energi och vilja”. Wallström och Socialdemokraterna anklagades i sin tur för att vara kvinnofientliga. Orsaken till att klimatministern inte åker till Brasilien är nämligen att hon är gravid – och avråddes från att resa av sin barnmorska.
– Jag tar väldigt illa upp av den kritiken. Den som tycker att jag saknar energi har aldrig träffat mig. Jag är den som plockar fram snackspåsen när klockan är kvart över tre och folk vill gå och lägga sig, säger hon.
Att hon uteblir från klimatmötet är också en förlust för hela EU, menar Romina Pourmokhtari.
– Jag har blivit den mest erfarna miljöministern i EU:s delegation, säger hon.
En av stridsfrågorna på klimatmötet är hur världen ska finansiera klimatomställningen i fattiga länder. Bland förslagen finns en global förmögenhetsskatt, på lyxkonsumtion eller på flygande. Men det är inget Sveriges klimatminister vill se.
– Det är vattenmelonspolitik, en grön utsida med röd insida. Det är socialistisk politik förklädd till att vara miljöpolitik. Jag föredrar morötter framför piskor, som att få privat kapital att investera i omställningen. Det är där de stora pengarna finns. Och möjligheterna.
”Möjligheterna” är ett av Romina Pourmokhtaris ledord i klimatfrågan. Hon vill helst se ett klimatmöte där fler länder gör som Sverige och marknadsför sina företags lösningar på olika klimatproblem. ”Optimism” är ett annat ledord. Visst är läget allvarligt, med värre och kraftfullare extremväder – men det kommer också mycket positiva signaler, menar hon. Inte minst från världens överlägset största utsläppare Kina vars utsläpp nu ser ut att plana ut.
– Det är en oerhört viktig signal. De är också väldigt mycket mer konstruktiva i förhandlingarna nu än förr, säger hon.
Den positiva retoriken är en del av en större rörelse i klimatdebatten. Inför klimatmötet i Belém publicerade multimiljardären Bill Gates ett öppet brev med budskapet att domedagsretorik kring klimatfrågan ”avleder resurser från de mest effektiva saker vi borde göra för att förbättra livet i en varmare värld” – och uppmanade ledare att lägga mer pengar på hälsa och fattigdomsbekämpning.
Brevet hyllades av Donald Trump och klimatskeptiker som ett bevis på att Gates insett att han haft ”helt fel” om klimatförändringarna. Efter DN:s intervju med Romina Pourmokhtari avslöjades också att Bill Gates finansierat den kontroversiella klimatdebattören Björn Lomborg, som bland annat påstått att klimatförändringarna har en positiv nettoeffekt och att en global uppvärmning på 3,75 grader är optimalt till seklets slut.
Men Romina Pourmokhtari menar att det är en felaktig bild att Bill Gates skulle förneka klimatkrisen.
– Jag är mer Bill Gates typ av klimatperson än Greta Thunberg. Att han skulle förneka klimatkrisen kunde inte vara mer fel. Han menar att det sker framsteg hela tiden och att den här utmaningen går att lösa.
Skiftet mot en mer optimistisk retorik sammanfaller dock med en tydlig tillbakagång i klimatengagemanget globalt. USA har lämnat Parisavtalet. En global klimatallians mellan 150 banker har skrotats. EU-länderna har visserligen enats om ett nytt klimatmål om 90 procent lägre utsläpp till 2040 – men öppnar också för omfattande klimatkompensation i fattiga länder, tvärtemot rekommendationerna från unionens vetenskapliga råd.
– Många påstår att det sker en backlash i klimatarbetet, men jag delar inte den bilden för fem öre. Vi har fått enighet om att EU:s utsläpp ska minska med 90 procent till 2040. Det talar sitt tydliga språk.
EU:s nya mål kommer bli kännbart för unionens och Sveriges invånare, menar hon. Fossila drivmedel kommer att bli dyrare. Företag som släpper ut växthusgaser kommer att få stigande kostnader.
Har politiken misslyckats med att kommunicera klimatomställningens effekter till invånarna?
– Ja, eftersom vi aldrig får prata om det som faktiskt händer i klimatpolitiken. Jag får alltid bara frågor om klimatmål och om att Guterres (FN:s generaldirektör, reds anm) säger att jorden kokar. Men de verktygen som vi gemensamt i EU beslutar om kommer att kännas och kosta, eftersom de är på riktigt.
Du har sagt att du ska avgå om du tar Sverige längre från klimatmålen och det är vi nu. Ska du avgå?
– Nej, jag menar att vi bedriver politik som tar oss närmre Sveriges klimatmål. För mig är inte klimatpolitik höga bränslepriser och miljöpartism. För mig är klimatpolitik kärnkraft, enkla tillståndsprocesser, infrastruktur, kompetensförsörjning. Och Sverige satsar mycket på de fyra områdena.
Och så lyfter hon ett femte område där regeringen satsar, som känns igen från klimataktivisters aktioner de senaste åren: våtmarker. Men aktivisternas kamp för våtmarkerna har bara gett henne problem, menar hon.
– Alla vet vilka jag samarbetar med och det är svårt för mig att argumentera för något som associeras med någon som kastar sig fram på scenen i Let’s Dance.
Samma sak, menar Romina Pourmokhtari, sker nu när aktivisterna har gett sig på ett närliggande område: torvbrytningen. I somras genomfördes en uppmärksammad blockad av torvbrytningen på Grimsås mosse söder om Jönköping.
– Det är problematiskt för mig, jag jobbar med den frågan också. Vi får se hur jag lyckas med att begränsa Sveriges torvbrytning, som ju står för lika mycket utsläpp som personbilstrafiken.
Du vill stoppa torven, precis som aktivisterna?
– Liberalerna vill inte ha svensk torvbrytning. Förhandlingen med samarbetspartierna går trögare, men striden är inte avklarad.
Nu går hon mot sitt sista år som klimatminister i Kristerssons regering och sitt första år som förälder – efter de tre varmaste år som någonsin uppmätts globalt, samtidigt som utsläppen når nya rekordnivåer.
Är du orolig för den framtid som väntar ditt barn?
– Nej, jag känner mig väldigt trygg med den tiden vi lever i. Utmaningar kommer alltid finnas och det är därför det är så bra att det också finns människor som kan lösa utmaningar.
