Underhuset i den ryska statsduman har gett grönt ljus till den nya lagen som möjliggör att sätta in soldater i andra länder för att ”försvara ryska medborgare”. I lagen framgår att endast president Vladimir Putin har rätt att besluta om en sådan åtgärd.
Enligt lagen ska Putin kunna skicka trupper till andra stater när ryska medborgare åtalas i nationella eller internationella domstolar med befogenheter som ”de inte tilldelats av Ryssland”, skriver tankesmedjan ISW.
I den ryska lagboken finns redan utrymme för militärt ingripande i andra länder då stater eller internationella organ fattar beslut som ”går emot ryska intressen”. Det nya lagförslaget beskrivs som ett sätt att tydliggöra när soldater kan skickas utomlands.
Den ryske exilforskaren Dmitry Dubrovskiy, verksam vid Karlsuniversitetet i Prag, beskriver förändringen som en ”rättslig motivering” för denna typ av aggressionshandling.
– Detta är första gången som lagen uttryckligen inkluderar denna handling som ett svar på rättsliga åtgärder mot ryska medborgare, säger han till DN.
I oberoende medier beskrivs ändringen också som ett skydd för Putins allierade i de högre samhällsskikten.
– Det kan vara en förebyggande mekanism för att motverka ”förföljelsen” av dem ur den ryska eliten som belagts med sanktioner, säger Dubrovskiy.
Den ryska affärstidningen Kommersant skriver att Putins förtydligade mandat kan vara ett sätt för Kreml att försöka skydda landets så kallade skuggflotta, som exporterar ryska råvaror och olja under falsk flagg.
Den senaste tiden har den svenska kustbevakningen, och flera andra länder, bordat en rad fartyg i Östersjön.
Efter de första svenska bordningarna ”Svart kaffe” och ”Strix” har två ryska medborgare, befälhavarna på Sea Owl och Caffa, häktats. I mötesdokument från Kustbevakningen, som DN tagit del av, konstaterar myndigheterna att insatserna är av stort intresse för utländska myndigheter och ambassader.
Dumans lagändring skulle kunna ge Kreml möjligheten att ingripa då fartyg ur den ryska skuggflottan hålls kvar och befälhavare frihetsberövas, enligt Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
– Det skulle kunna vara ett syfte. Att man öppnar för att göra exempelvis fritagningar, säger han.
Även om Ryssland inte skulle ingripa militärt för att ett land frihetsberövat befälhavare innebär det en ny risk för stater som ingriper mot skuggflottan.
Flera underrättelsetjänster, bland annat den brittiska och den ukrainska, bedömer att Ryssland rustar för ett utvidgat krig och en framtida konflikt med Nato.
Jakob Hedenskog understryker att Ryssland har svårt att genomföra en militär intervention i en annan riktning samtidigt som invasionskriget i Ukraina pågår. Men givet att en möjlig vapenvila i Ukraina skulle kunna frigöra ryska förband skulle Putin få tydligare befogenheter att skicka trupper utomlands.
– För Ryssland är det alltid viktigt att upprätthålla en ”fasad av legalitet” för sina aktioner, säger han.
För att upprätthålla skenet av en fungerande rättstat, samtidigt som lagarna i praktiken används för att förtrycka medborgarna, men också för att agera i utrikespolitiken och när man bryter mot folkrätten, enligt Hedenskog.
Att ha ”försvaret av ryska medborgare” som motiv för att gå in med soldater i ett annat land påminner om hur Kreml rättfärdigat både annekteringen av Krim och invasionen av Ukraina. Vid krigsutbrottet 2022 talade Putin om att ”befria” de ukrainska regionerna Luhansk och Donetsk.
Läs mer:
Det här är Rysslands ökända skuggflotta i Östersjön
