Regeringens och SD:s förslag om att kunna sätta 13-åringar som dömts för grova brott i fängelse har väckt starka reaktioner och även kritiserats hårt av flera remissinstanser. Regeringen har ändå valt att gå vidare med förslaget och enligt planeringen skulle riksdagen ta ställning i frågan nu på måndag.
Men nu drar regeringen tillbaka förslaget.
– De uppgifter som vi har ger för handen att förslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år inte kommer att samla tillräckligt stöd i riksdagen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff där han i stället föreslår en 14-årsgräns.
Regeringen har motiverat den sänkta straffbarhetsåldern med att systemet hittills inte har kunnat få bukt med den organiserade brottslighetens användning av allt yngre utförare. Sis, hvb, socialtjänst och annat skulle därmed avlastas med hjälp av en utökad och helt ny verksamhet med bland annat skolgång i Kriminalvårdens regi, enligt regeringens sätt att se det.
Orsakerna till att regeringen nu backar från sitt förslag är flera. Dels finns det ett antal ledamöter bland Tidöpartierna som är tveksamma till att rösta för att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Dels har kvittningssystemet i riksdagen fallit på grund av att Sverigedemokraterna brutit mot praxis och därmed kan inte de tveksamma ledamöterna kvittas ut.
Gunnar Strömmer vill ändå inte ge Sverigedemokraterna skulden för den situation som har uppstått.
– Jag konstaterar bara att det sammantaget finns en rad olika omständigheter som gör läget osäkert, säger han.
Är det här ett misslyckande?
– Det handlar nu om att vara pragmatisk. Vi hade kunnat chansa och kanske rott hem det men vi skulle också kunnat förlora. Att justera förslaget till 14 år är ett pragmatiskt sätt att göra det här på.
Regeringen kommer nu att ta tillbaka propositionen och utarbeta ett nytt förslag men nu med 14-årsgräns i stället för 13-årsgräns. Målet är att riksdagen ska kunna behandla det nya förslaget under sommaren.
En sådan justering skulle sannolikt innebära att förslaget har större chans att klara sig i en omröstning i riksdagen. Socialdemokraterna har sedan tidigare föreslagit en 14-årsgräns. Den utredning som presenterades i januari förslog samma gräns för brott som har fängelse på minst fyra år i straffskalan.
– Vi socialdemokrater har sedan tidigare räckt ut en hand för att göra upp med M om en tioårspakt i kriminalpolitiken med bred förankring i riksdagen. Det är bra att regeringen inser värdet av detta, och vi ser fram emot att regeringen återkommer med vårt förslag om 14 år, säger S:s rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho.
MP, som är emot att alls sänka straffbarhetsåldern, säger att man ser dagens besked som att regeringen fått sig en bakläxa.
– Vad vi ser är en stressad och desperat regering, som inte ens har stöd i de egna leden för sin egen politik. Vi har, tillsammans med remissinstanser och experter, konsekvent sagt nej till att sätta barn i fängelse, säger MP:s språkrör Daniel Helldén.
Också V är emot en sänkning och säger via Samuel Gonzalez Westling, partiets gruppledare i riksdagen, att man frågar sig om förslaget ens ska läggas under innevarande riksdagsår.
– Vi utgår från det som är sagt, att det enbart är de förslag vi redan ska behandla i augusti som ska behandlas. Att regeringen nu kommer med att de ska lägga ett nytt förslag är inte vi särskilt imponerade av, det visar på deras totala inkompetens att leda det här landet, säger Samuel Gonzalez Westling.
Traditionellt borgerliga C är inte heller de för någon sänkning och välkomnar därför bara delvis regeringens besked.
– Vi kan inte ställa oss bakom att vare sig 13- eller 14-åringar ska tvingas ta konsekvenserna av det vuxna samhällets misslyckanden. Det här är en förlorad mandatperiod när det gäller det förebyggande arbetet. Vi ska få bort den här oansvariga regeringen och i stället få en regering som ser till att arbeta på ett sådant sätt att färre unga dras in i kriminalitet, säger C:s rättspolitiska talesperson Ulrika Liljeberg.
Det är i detalj oklart vad Gunnar Strömmer syftar på när han säger att regeringen konstaterat att man inte har tillräckligt stöd för förslaget i riksdagen, men uppgifter talar för att det finns L-ledamöter som är negativt inställda till det. Partiets rättspolitiska talesperson Martin Melin vill inte säga det.
– Jag vill inte spekulera vem eller vilka det är som påverkar. Det här är en så viktig reform, det är klokt av justitieministern att backa på det här och istället gå fram med ett förslag där vi har ett bredare stöd i riksdagen, säger Martin Melin.
Står hela din riksdagsgrupp bakom förslaget?
– Det vi tar på våra möten stannar på våra möten.
