Regeringen har klubbat hemligt avtal om ny kärnkraft

På torsdagen kom regeringen överens med företaget Videberg kraft om villkoren för statligt stöd för att bygga ny kärnkraft i Sverige. Staten ska gå in som ägare i kärnkraftsprojektet, säger Ulf Kristersson (M), statsminister på en pressträff.

– Det är ett helt historiskt beslut. Att bygga ny kärnkraft är ett riktigt stort åtagande, säger han.

Avtalet handlar också om andra villkor för det statliga stödet, men regeringen ger i nuläget inga besked om detaljerna, med hänvisning till både affärs- och utrikessekretess. Nu ska avtalet skickas in till EU-kommissionen för statsstödsprövning och under den processen kan mer av innehållet bli offentliggjort.

Staten kommer framöver att äga 60 procent av Videberg Kraft. Det är det bolaget som ska bygga nya reaktorer på Ringhals, och som i december förra året ansökte om statligt stöd för bygget. Resterande delar ägs till 20 procent av Vattenfall och till 20 procent av Industrikraft AB.

Ulf Kristersson säger att det finns uppenbara skäl till varför staten går in som ägare i bolaget.

– Staten var djupt involverad i att bygga ny vattenkraft när den utvecklades. Förra kärnkraftsprogrammet var staten djupt engagerad i. Vi pratar om beslut som gäller hundra år framåt i tiden. Både om gigantiska investeringar och ett helt lands energiinfrastruktur. Inte i ett enda land som jag kan komma på har staten avstått från att vara med och ta ansvar.

Samtidigt varnar Kristersson för vad som kan hända om en rödgrön regering tar över efter valet.

– Bildas det en rödgrön regering där två partier av tre kräver ett stopp för ny kärnkraft då är jag allvarligt oroad att det här kommer omöjliggöras. Då är vi tillbaka i en situation där vi saknar en stabil svensk energiförsörjning.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå en ”Lex MP” om statens skadeståndsansvar om kärnkraftsprojekt stoppas.

– Det finns som en del av riskdelningen här att om någon part väljer att ändra premisserna och fördyra projekten så är det vårt ansvar att också täcka den kostnaden, säger Ebba Busch.

Desirée Comstedt, ansvarig för ny kärnkraft på Vattenfall och tillförordnad vd på projektbolaget Videberg Kraft kallar avtalet för en väldigt viktig milstolpe för dem.

– Men det återstår en hel del förhandlingar med EU-kommissionen. De kan ha synpunkter på de parametrar som vi har förhandlat fram, till exempel antal år som vi ska ha ett garanterat elpris eller andel lån i förhållande till eget kapital. Det där är svårt att sia om, säger hon.

Finns det en bestämd siffra för det garanterade elpriset i avtalet?

– Nej men det finns ett spann. Vi har en överenskommelse om på vilka grunder vi kommer att sätta det framtida fasta elpriset och under hur lång tid. En fixerad siffra kommer man att kunna sätta först när vi vet exakta kostnader för projektet och förhandlingarna med kommissionen har landat, säger Desirée Comstedt.

Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister bedömer att kostnaden för kärnkraftsprojektet kommer att bli 2–7 miljarder kronor per år, men säger att statens kostnad för projektet kommer att bero på vad elpriset blir framöver.

– Det är ju den viktigaste faktorn. Och får vi då ett väldigt högt elpris då blir ju det här väldigt billigt. Skulle vi hamna i den lyckosamma situationen för svenska hushåll och svenska företag, att vi får ett väldigt lågt elpris framöver, då blir ju det här dyrare, säger han.

Niklas Wykman säger att han ser framför sig att ny kärnkraft kan finnas på plats i mitten på 2030-talet.

– Nu blev det ju beslut i dag vilket är ett enormt styrkebesked för Sverige. Men jag har ju alltid varit väldigt tydlig med att exakta datum inte är målet, säger han.