Under det kommande året ska riksdagsledamoten Mauricio Rojas (L) utreda hur det svenska språket kan stärkas i områden med stort utanförskap.
Regeringens samlade bedömning är att en av tre utrikes födda saknar tillräckliga läsfärdigheter i svenska för att fullt ut kunna delta i arbetslivet och samhället.
– Vi har ett innanförskap och ett utanförskap, ett a-lag och ett b-lag, säger integrationsminister Simona Mohamsson till DN under ett besök på ett bibliotek i Rinkeby.
Mohamsson säger att majoriteten av alla barn som studerar svenska som andraspråk är födda i Sverige. För att bryta det utanförskapet menar hon att även deras föräldrar behöver erövra språket.
– Min målsättning är att föräldrar både ska kunna delta i föräldramötet i skolan och läsa Pippi Långstrump för sina barn.
Primärt ska utredningen kartlägga det svenska språkets ställning i landets utsatta områden. Det finns siffror på hur skolbarn presterar i svenskämnet och hur många som studerar på SFI. Men ingen vet hur situationen är bland vuxna som sedan länge har invandrat till Sverige och är svenska medborgare.
– Man kan säga att det är språkpolitik, säger Simona Mohamsson.
Enligt integrationsministern arbetar regeringen med att förbättra skolan och SFI, men att det är en klen tröst för individen om ingen i ens omgivning pratar svenska.
– Det blir rätt svårt då, om du inte använder språket, säger hon.
Utredaren Mauricio Rojas invandrade till Sverige från Chile. I ett mejl till DN skriver han att ”möjligheten att umgås med så kallade etniska svenskar var betydande” när han själv skulle lära sig språket.
Simona Mohamsson, som också har invandrat till Sverige, pratar om fördelarna med att hennes familj hamnade i en omgivning där alla var etniska svenskar. Men att föra en politik för att aktivt blanda befolkningen är ingen lösning, enligt ministern.
– Det här är ju också Sverige, säger hon och syftar på att vi befinner oss i Rinkeby.
Det är språket som är avgörande, menar Mohamsson, inte vilka högtider människor firar.
– Jag tror att ibland blir vi så maniskt fokuserade på att blandning måste ske genom att man förflyttar en människa från en plats till en annan. Det tror inte jag, säger hon.
Ni ska utreda bristande kunskaper i svenska, men vad är motsatsen?
– Att jag kan svenska och gör mig förstådd och har makt över mitt liv.
Frågan är hur Mauricio Rojas ska gå till väga för att utreda saken, då det inte finns några konkreta mätverktyg. Han skriver till DN att han ska besöka de områden som polisen definierar som utsatta.
”Jag kommer att besöka dessa områden och intervjua poliser, lärare, förskollärare och personal på vårdcentraler. Jag ska också samtala med forskare och inte minst integrationstalespersoner i alla partier”, skriver han.
En annan fråga är hur Rojas ska kombinera uppdraget som utredare med sitt uppdrag som riksdagsledamot. I höst kandiderar partiveteranen än en gång.
”Det gäller att vara selektiv och anstränga sig lite extra”, skriver han.
