Inflationen går upp mindre än väntat – varför det?
Inflationen fortsätter att vara låg. Med det breda måttet KPI ligger den på 0,3 procent på årsbasis. Med måttet som Riksbanken använder som mål – KPIF – är den 0,7 procent, enligt Statistikmyndigheten, SCB. Bedömare hade räknat med en uppgång på 0,9 procent för KPIF.
Måndagens siffra är alltså lägre än förväntningarna. Det som kom i dag är bara preliminära siffror och det finns inga detaljer om hur olika prisgrupper har förändrats.
I Sverige är dock prisläget dopat av regeringens politiska beslut. Det handlar om den sänkta matmomsen från 12 till 6 procent från april i år till årets slut. Till det ska läggas sänkta skatter på drivmedel och halveringen av priserna på kollektivtrafiken. Allt detta gör att inflationen i Sverige just nu är extra lågt.
Vad betyder den låga inflationen för hushållen?
Det är givetvis tacksamt att priserna inte drar iväg. Minns att i slutet av 2022 och en bra bit in på 2023 låg inflationen på över 10 procent. Det blev ett hårt slag för många hushåll.
Det har funnits farhågor för att de höga oljepriserna – som en följd av kriget mellan USA och Iran – skulle pressa upp inflationen. När oljan blir dyrare blir transporterna dyrare vilket kan slå igenom på priser som är viktiga för hushållen. Som maten.
På måndagsmorgonen steg dessutom oljepriset och priset för ett fat Nordsjö-olja – Brent – närmar sig 100 dollar.
Men än så länge har inte inflationsspöket visat sig. Men det finns en risk att det väntar runt hörnet.
Vad betyder måndagens siffror för Riksbanken?
Riksbanken mål är att måttet KPIF – där ränteeffekter räknas bort – ska ligga på 2 procent. Lite förenklat – om det ligger över målet kan banken höja räntan. Ligger det under kan man sänka styrräntan för att sätta fart på ekonomin. När Riksbanken höjer räntan innebär det att de rörliga boräntorna går upp.
Måndagens siffra är långt under målet. Men Riksbanken måste bolla med två olika mått just nu. Dels det formella från SCB, men också vad inflationen är om man räknar bort de tillfälliga effekterna av regeringens finanspolitik.
Vid sitt senaste räntebesked – där styrräntan fick ligga kvar på 1,75 procent – konstaterade Riksbanken att om man räknar bort de tillfälliga effekterna ligger inflationen ”relativt nära 2 procent”.
Även om inflationen gick upp något i augusti lär Riksbanken inte höja räntan vid nästa besked den 24 september. Det är de flesta bedömare eniga om. Signalerna från Riksbanken stöder det.
”Risken för en förhöjd inflation framöver har ökat något, men vi har utrymme att avvakta med att anpassa penningpolitiken.” sa vice riksbankschef Per Jansson i ett tal nyligen.
Måndagens siffra lär stödja den synen. De flesta bedömare tror dock på höjningar senare i år på mötena i november eller december.
Fakta.Olika mått för inflationen
KPI: Konsumentprisindex. det breda inflationsmåttet. Bygger på en korg som ska spegla det hushållen konsumerar.
KPIF: Konsumentprisindex med fast ränta. Ligger till grund för Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Tar inte hänsyn till effekter av Riksbankens räntebeslut.
KPIF-XE: Konsumentprisindex med fast ränta och exklusive energikostnader som kan vara mycket rörliga.
KPIF-KS: Konsumentprisindex med fast ränta justerat för indirekta skatter och subventioner. Kan ge en bättre bild över pristrycket när stora finanspolitiska åtgärder påverkar statistiken.