Förslaget som nu skickas till Lagrådet ger polisen möjligheter att använda AI för ansiktsigenkänning i realtid.
Det skulle ge polisen möjlighet att analysera stora mängder material på kort tid och filtrera på människors ansikten.
– Det som normalt sätt skulle ta flera dagar eller veckor, ska polisen kunna göra på några sekunder, säger Erik Slottner.
AI får användas i fyra olika syften, enligt det lagförslag som regeringen lägger fram. Lagförslaget bygger på Europarlamentets och -rådets förordning om AI-användning i EU.
• För att hitta offer av människorov och människohandel.
• För att förebygga, förhindra eller upptäcka allvarliga brott mot människors liv eller säkerhet som till exempel mord, grov misshandel eller allmänfarlig ödeläggelse.
• För att utreda allvarliga brott som våldtäkt, mord och narkotikabrott.
• För att kunna leda ett brott till en fällande dom.
AI-systemen får endast användas om det är ”absolut nödvändigt”, enligt regeringen. Därefter krävs tillstånd av en åklagare.
– Brådskande fall ska man kunna systemet utan ett tillstånd, men då ska man inom 24 timmar ansöka om tillstånd, säger Liberalernas rättspolitiska talesperson Martin Melin.
Bland andra diskrimineringsombudsmannen, DO, har pekat på risker med ansiktsigenkänning.
DO i skriver i sitt remissvar att användning av AI-system kan leda till systematisk diskriminering och ”finner mot denna bakgrund det anmärkningsvärt att promemorian inte innehåller någon analys av de risker för diskriminering, kopplat till exempelvis personers etniska tillhörighet”.
Även Advokatsamfundet har synpunkter på förslaget. Man skriver bland annat att ”ansiktsigenkänning i realtid innebär en mycket långtgående inskränkning av den personliga integriteten” och at en sådan åtgärd kräver en ordentlig prövning innan den träder kraft, menar man.
Regeringen anser dock att den personliga integriteten upprätthålls.
