De gärningsmän som inte ”pyser”, som inte berättar för sin omgivning om vad som pågår i deras tankevärld, är svåra att upptäcka.
Det är genom orosanmälningar från omgivningen, från lärare, socialtjänst, vänner eller familjemedlemmar, som många som kan begå våldsdåd fångas upp.
– De är ”sensorerna” kring individerna. Ofta finns det signaler, och varje aktör har kanske sin egen pusselbit. Då gäller det att fånga upp dem. När man delar med sig av informationen och lägger ihop den får man en helhetsbild, säger Robert Kindroth.
Fakta.Skoldådet i Fagersta
En 18-årig man har gripits och anhållits efter skoldådet i Fagersta på fredagen, 21 augusti. Med svärd misstänks mannen ha gått in i gymnasieskolan Brinellskolan där han dödade en 17-årig flicka och skadade tre tonårspojkar, varav två allvarligt.
Gärningsmannen greps av polisen ungefär tio minuter efter att larmet kom in. Polisen öppnade verkanseld, men den misstänkte blev inte skjuten.
En omfattande utredning har inletts och hundratals människor ska förhöras.
18-åringen var inskriven som elev på skolan. Han misstänks nu för mord och mordförsök.
Center mot våldsbejakande extremism har i uppdrag från regeringen att arbeta mot skolattacker och storskaligt våld i skolmiljöer. CVE spårar inte självt aktivt potentiella gärningsmän, utan tanken är att yrkesverksamma som oroar sig för någon individ ska höra av sig dit.
Det kan handla om en fascination för extremt våld, skolskjutningar eller annat extremt grovt material.
– Vi får ett hundratal sådana samtal per år. De flesta handlar om oro för en individ i ett tidigt skede. Jag har suttit i samverkansmöten och mobila stödteam. Jag vill tro att vi förhindrat många dåd, men det går ju inte att veta. När allt går bra så händer ingenting, säger Robert Kindroth.
Hade det på Brinellskolan kunnat förhindras?
– Det är för tidigt att säga. I det här fallet verkar det när man bakåtspårar finnas tecken som man inte lyckats fånga upp. Att någon uttrycker fascination för tidigare skoldåd kan vara en varningssignal, men måste bedömas med annan information.
Techjättarna som driver de sociala medieplattformarna har ett ansvar att ta bort stötande och extremt material som kan utgöra en grogrund för våldsdåd och extremism.
– Är det ett innehåll som är konkret ska man kontakta polis. Plattformarna har ett ansvar för att innehållet inte bryter mot deras regler. Jag tycker att de skulle kunna arbeta aktivare, säger Robert Kindroth.
Vad bygger du det på?
– Vi har erfarenhet sedan tidigare att det ligger kvar information. Sedan förstår jag att informationsmängden är otroligt stor. Men de kan göra mer för att det inte ska ligga kvar, och hantera brott och anmälningar mot deras egna regler snabbare.
Strax före skoldådet lades en hotfull bild ut på ett Tiktok-konto. Bilden visar ett svärd på skolans toalett och texten ”No more edits”.
Kontot har tidigare lagt ut innehåll som glorifierar tidigare skoldåd och har interagerat i grupper med liknande tema.
DN har ställt frågor till Tiktok om detta, men inte fått något svar.
Läs mer:
Konto publicerade bild på svärd från skolans toalett – före attacken
Skoldådet splittrar våldshyllande rörelse