Hettan tycks aldrig vilja ge med sig. Efter fyra raka värmeböljor tar nu ytterligare en värmebölja sitt grepp om Europa. I veckan väntas temperaturer upp emot 40 grader. I Italien utfärdas röda varningar för alla landets storstäder på grund av hälsoriskerna. På flera håll uttrycks oro för att nya extrema bränder ska ta fart.
Att sommaren 2026 är extrem i stora delar av Europa har knappast undgått någon – och nu visar ny statistik från EU:s klimattjänst Copernicus hur extremt det faktiskt har varit. Snittemperaturen för juni och juli är inte bara rekordhög, den krossar det tidigare rekordet med bred marginal. Som helhet har sommarens två första månader varit 2,8 grader varmare än genomsnittet för 1991–2020, konstaterar Copernicus som kallar det för ”en exceptionell period av extrem hetta”.
Stora delar av Västeuropa har också drabbats av svår torka, vilket i sin tur har förstärkt hettan, förklarar Samantha Burgess, strategisk klimatansvarig vid ECMWF, European Centre for Medium-Range Weather Forecasts.
”När marken torkar ut förlorar den sin förmåga att ge naturlig kylning, vilket gör att värmen lättare byggs upp. Detta är ett tydligt exempel på hur klimatförändringarna förvärrar värmeextremerna, där värme och torka i allt högre grad förstärker varandra”, förklarar hon i ett pressmeddelande.
Särskilt i stora delar av Frankrike, Spanien och delar av Tyskland och Storbritannien är torkan just nu extrem, visar Copernicus satellitdata. Torkan och hettan har skapat mycket brandfarliga förhållanden, något som synts i de omfattande bränder som drabbat Västeuropa under sommaren. Hittills har en halv miljon hektar brunnit i Europa i år, en yta motsvarande halva Skåne.
”Klimatförändringarna medför i allt högre grad den sorts heta och torra förhållanden som gynnar stora, intensiva skogsbränder i södra Europa, samtidigt som brandsäsongen sträcker sig längre norrut”, säger Laurence Rouil, chef för Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) i pressmeddelandet.
Torkan har också fått stundtals absurda effekter. Vattennivåerna i flera floder har varit extremt låga. I Donau har det lett till att mammutben har upptäckts på flodbädden i Bulgarien.
De låga vattennivåerna har även tvingat kärnkraftverk att stänga och satt stopp för bevattning, vilket slagit hårt mot såväl jordbruk som energiförsörjning.
Det är inte bara Västeuropa som är extremt hett just nu. Globalt sett var juli i år 1,47 grader varmare än förindustriell tid, enligt Copernicus – den näst varmaste julimånaden som uppmätts. I världshaven slås också nya dystra temperaturrekord. Copernicus konstaterar att man aldrig tidigare under en julimånad har uppmätt så höga temperaturer i ytvattnet som i år. 2026 är nu det fjärde året i rad med rekordvärme i havet.
Det mycket varma havsvattnet är ett tydligt tecken på att världen nu går in i en period med klimatfenomenet El Niño. Världsmeteorologiska organisationen WMO varnade nyligen för att El Niño kommer att fortsätta förstärkas framöver, med fortsatt kraftigt stigande temperaturer globalt under augusti till oktober.
”El Niño blir allt starkare – och ger ytterligare bränsle åt en planet som redan står i lågor, med extrema värmekupoler, apokalyptiska skogsbränder och rekordvarma hav. Fossila bränslen spär på den här krisen”, kommenterade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres utvecklingen.
Rekordkavalkaden i Europa beror dock inte främst på El Niño, poängterar Ralf Döscher, forskare inom regionalt klimat på SMHI.
– Det globala klimatet blir allt varmare och Europa värms upp mer än planeten i medeltal. När det sker blir de mest extrema händelserna ännu varmare.
FN:s klimatpanel IPCC har tidigare pekat ut Europa som en ”hotspot” för klimatförändringarna, bland annat på grund av den snabba uppvärmningen. En förklaring till att Europa värms upp snabbare än omvärlden är att vi får mindre snö, vilket gör att mindre solljus reflekteras ut i rymden. Men det finns också tecken på att högtryck oftare blir som fastlåsta över Europa, säger Ralf Döscher.
– Det kallas atmosfärisk blockering. Förr brukade högtrycken förflytta sig österut, men nu tycks de hänga kvar.
Enligt vissa forskare kan det bero på störningar i de luftströmmar i atmosfären, kallade jetströmmar, som tidigare skapade rotation på vädersystemen.
– Det är ett område där man forskar mycket nu. Men det man ser är att högtrycken har en förmåga att stanna.
Är du förvånad över hur extremt vädret i Europa har varit i sommar?
– Nej, det kan man inte vara. Detta har IPCC sagt länge att vi kan förvänta oss på grund av utsläppen av växthusgaser.
Läs mer:
Peter Alestig: Var tredje man har fel om bränderna
Ny rapport: Klimatförändringar driver på bränderna i Frankrike och Spanien