Skandiabanken höjde räntorna på lån med bindningstid ett till fem år med 0,19–0,25 procentenheter i torsdags. Banken motiverar det med att:
”Efter de senaste veckornas, återigen, negativa utveckling i Iran har flera finansiella marknader påverkats. Svensk räntemarknad är inget undantag och med stigande upplåningskostnad som grund höjs därför nu listräntan för bolån med ett till fem års bindningstid.”
Claudia Wörmann, privatekonom på organisationen Bostadsrätterna, bedömer att fler aktörer kommer att göra samma sak.
– Det är ju geopolitisk oro och väldigt osäkert i omvärlden. Många av de här konflikterna som man kanske tillskrev en kort period har bara fortsatt. Så ebbar det ut ett tag och sedan blossar det upp igen, konstaterar hon.
Även Robert Boije, chefsekonom på SBAB, ser en risk för höjningar.
– Regeln brukar vara att när en bank börjar höja så följer de andra efter förr eller senare, säger Robert Boije, som inte kommenterar den egna bankens eventuella agerande.
Boven i dramat för de långa boräntorna är att marknadsräntorna går upp. Även räntan för bostadsobligationer – som banker använder för sina bolån – har klättrat uppåt. På en månad har de med två års löptid gått upp från 2,43 procent till 2,70. På fredagen fortsatte också den tvååriga marknadsräntan upp något.
Claudia Wörmann konstaterar att läget framöver är osäkert men pekar samtidigt på att bolånetagarna börjar vänja sig vid att läget är oklart.
Robert Boije menar att det fortfarande finns förhoppning om att det inte blir någon dramatisk höjning av bolåneräntorna.
– Men skulle vi få en fortsatt långvarig konflikt och att Hormuzsundet är mer eller mindre stängt hela året ska man nog som bolånetagare ändå vara beredd på att det kan bli betydande uppgångar, menar Robert Boije.
Han pekar på att osäkerheten är stor och att det kan vända tvärt åt andra hållet.
– Skulle vi få en deal nu, även om det verkar lite körigt mellan USA och Iran, så kan de uppgångarna som varit på slutet lika gärna förvandlas till större nedgångar, menar Robert Boije.
Hur ska man då agera i det komplicerade läget om man är i färd med att köpa en bostad eller ska lägga om sina lån?
– Det gäller att som konsument vara om sig och kring sig. Man ska aldrig glömma bort att bankerna eller bolåneinstituten är konkurrensutsatta. Så att det går att förhandla och den möjligheten tycker jag man ska ta, råder Claudia Wörmann.
– Det är inte så bökigt att byta bank, fortsätter hon.
Robert Boije menar att för den som har marginaler i sin ekonomi kan det vara onödigt att binda räntan.
– Men om man har höga räntekostnader och vill sova gott om natten kan det vara värt att fundera på att binda räntan, säger han.
Det är de fasta boräntorna som påverkas av de här svängningarna på marknaderna. De rörliga bolånen styrs mer av hur Riksbanken agerar med styrräntan. Den kommer med sitt nästa besked den 20 augusti.
De båda experterna räknar med att Riksbanken kommer låta räntan vara kvar på 1,75 procent.
Olika sorters ränta
Bunden bolåneränta: Bolån där räntan är den samma under en bestämd period. Två och fem år är vanligast.
Rörlig boränta: Bolån där räntan ändras var tredje månad.
Snittränta: Genomsnittliga räntan som banken gett sina kunder.
Listränta: Den nivå som banken annonserar utåt och innan kunden förhandlat med banken.
Styrräntan: Riksbankens verktyg för att hålla inflationen vid sitt mål på 2 procent.
Marknadsräntor: Räntan för bland annat statens obligationer som handlas på räntemarknaden.
Läs mer: Så krossar du motståndet i budgivningen