Ryskspråkiga chattar och nätforum i Estland har plötsligt fyllts av budskap om att folkrepubliken Narva är på väg att bryta sig från resten av Estland.
Det får borgmästare Katri Raik att sucka tungt.
– Det är totalt fejk, fullständigt nonsens. Jag tvingas skälla på alla som gör ett stort nummer av det här, säger Raik till nyhetssajten Politico Europe.
Samtidigt är det inte konstigt att uppmärksamheten blir stor. Parallellerna är lätta att dra till Krim och de östligaste regionerna i Ukraina där plötsliga maningar om rysksinnade utbrytarrepubliker föregick det ryska övertagandet från 2014 och framåt.
Många har sedan dess befarat liknande krav i framför allt Estland, Lettland och Litauen.
Estlands säkerhetspolis, Kapo, tror ändå inte att det är statliga ryska aktörer som ligger bakom folkrepubliksfantasierna i Narva. I stället pekar han finger mot enskilda ryska extremnationalister.
– Folk försöker verka viktigare än vad de är. Det är en kampanj i en låtsasvärld, säger Harrys Puusepp, avdelningschef på Kapo till Politico.
Myndigheterna tvingas ändå ta uppgifterna på allvar. Både premiärminister Kristen Michal och utrikesminister Margus Tsahkna har fördömt nätkampanjerna.
”Vi har sett den här taktiken från Ryssland förut, i Estland och på andra ställen. Ett billigt sätt att provocera”, skrev Tsahkna på X i mitten av mars.
Narva är en av Estlands etniskt mest ryska städer, alldeles intill ryska gränsen och till 90 procent bebodd av rysktalande.
Borgmästare Raik avfärdar ändå att det verkligen skulle finnas en bredare vilja att ansluta sig till grannen i öst.
Hon önskar att folk vore bättre på att avgöra vad som är sant eller inte.
– Ryssland har alltid varit bra på propaganda. Och det går mig på nerverna när folk inte förstår det, säger Raik till Politico.
