Under de två första veckorna i augusti tog ryska invånare ut drygt 286 miljarder rubel, motsvarande cirka 30 miljarder svenska kronor, från landets banker, enligt data från ryska centralbanken. De totala uttagen i år motsvarar nästan dubbelt så mycket som beloppet som togs ut under första året av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Uttagen återspeglar ett minskat förtroende för det ryska banksystemet och en oro för att Kreml i ett pressat ekonomiskt läge kan komma att lägga beslag på privata tillgångar för att finansiera kriget, enligt Alexandra Prokopenko, tidigare rådgivare till den ryska centralbanken.
Rädslan har bland annat fått stora företag att försöka flytta pengar utom räckhåll för ryska tillsynsmyndigheter, säger en bankkälla till Wall Street Journal.
För vissa banker har de stora uttagen blivit ett likviditetsproblem, enligt en tidigare högt uppsatt rysk finanskälla.
– Drönare flyger. Saker och ting brinner ner. Nervositeten växer. Och människors sunda förnuft kanske börjar kicka in att de behöver ha pengar under kudden och inte någonstans på banker där de kanske aldrig kommer tillbaka, säger källan och fortsätter:
– För vissa banker är detta verkligen ett problem.
Det ryska banksystemet har redan problem med allt fler lån som inte betalas tillbaka efter att staten styrt stora lån till den militära produktionen, skriver tidningen.
Detta är ett klassiskt bankrusningsscenario, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet SITE vid Handelshögskolan i Stockholm. Det finansiella systemet bygger på förtroende.
– Så fort människor börjar ifrågasätta om de faktiskt kan få ut sina pengar riskerar många att springa till banken samtidigt.
I början av kriget införde den ryska centralbanken begränsningar för hur mycket pengar människor kunde ta ut och hur mycket utländsk valuta de kunde köpa, säger han.
Det finns både kortsiktiga och långsiktiga ekonomiska risker med lågt förtroende, säger Becker. På kort sikt kan det leda till en bankkris.
– Det är ju en av de stökigaste ekonomiska kriserna att hantera på makronivå för de flesta länder.
På längre sikt kan ekonomin fungera sämre och tillväxten bli lägre.
Enligt Becker har riskerna för en bankkris redan byggts upp under kriget på grund av hur man har finansierat det.
– Vi vet att ryska staten har finansierat en stor del av kriget via banksystemet genom lån till militärindustrin. Och man ser ökade problemlån i hela banksystemet.
Han pekar också på attackerna på den ryska e-handelsjätten Wildberries och olika rapporter från bland annat Moscow Times om att de har stora lån till VEB, en rysk statlig utvecklingsbank, som de inte kan betala tillbaka på det sätt som de förväntas göra.
Samtidigt har Andrei Klepach, chefsekonom vid VEB, precis fått lämna sin post. Det skedde efter att han kommenterat att Ryssland inte skulle kunna vinna ett ekonomiskt utnötningskrig mot Ukraina.
Läs mer:
Rysk banktopp sparkas – varnade för nederlag i kriget
Oscar Jonsson: Ryssland lär sig från misstagen i Ukraina – och förbereder sig för nästa krig