När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reste till Oslo förra veckan för samtal med Steve Witkoff var det ett försök att påverka det amerikanska sändebudet inför hans möte med Vladimir Putin.
För nionde gången i ordningen reste Witkoff sedan vidare till Sankt Petersburg för Donald Trumps räkning. Där berömde han den ryske ledaren och kallade honom en ”humanitär person”. Det var ett uttalande som stack i ögonen på många ukrainare.
Dagen därpå bombade Ryssland en park i den ukrainska staden Charkiv och dödade sex personer, varav en liten flicka i en barnvagn. Om förhandlingarna sade Kreml att inget av det som Europa eller Kiev hade framfört var särskilt substantiellt.
Från Ryssland kommer inga signaler om kompromissvilja och för Ukraina är kravet att ge upp hela Donbass otänkbart – inte minst efter den senaste tidens framgångar på slagfältet där.
När och var samtalen ska hållas är inte spikat, men sannolikt i Abu Dhabi någon gång i början av november. Trots att det inte finns något som talar för att parterna kommer att enas om i stort sett någonting väcker beskedet om nya trepartssamtal visst hopp bland ukrainare.
Man är kanske ännu längre från ett fredsavtal nu än när de senaste förhandlingarna kollapsade i februari, men bara att Kievs representanter får sitta med vid bordet igen beskrivs som något positivt för Ukraina, som Zelenskyj konstaterar:
– Inga beslut om Ukraina utan Ukraina.
Presidenten lyfter förslaget om en vapenvila mot energianläggningar som ett första steg. Utan press från USA är det låg sannolikhet att Ryssland ens skulle lyssna till ett sådant förslag, men faktum är att Kremls krigskassa drabbas hårt av Ukrainas attacker mot oljeraffinaderier.
Den senaste tiden har både Donald Trump och Zelenskyjs tidigare pressekreterare Julia Mendel rasat över att presidenten har haft flera chanser att underteckna ett avtal för att rädda Ukrainas självständighet.
Inför de kommande samtalen lyfter Zelenskyj ett av de ryska kraven som ställts i de tidigare förhandlingarna och som Ukraina inte heller denna gång kommer att gå med på: begränsningar av landets armé, i förlängningen möjligheten att försvara sig.
– Det här är inte förhandlingsbart, konstaterar presidenten.
Tidigare under fredsförhandlingarna har Ryssland viftat bort europeiska krav om att få sitta med vid förhandlingsbordet. Om detta tycks man nu ha svängt.
Jurij Usjakov, Putins rådgivare i utrikesfrågor, säger plötsligt att den europeiska kontinentens medverkan är avgörande för att parterna ska kunna nå en överenskommelse.
Med detta utspel finns en baktanke, enligt diplomatiska källor till The Telegraph. Ryssland vill använda förhandlingarna om Ukraina för att pressa Nato att dra tillbaka trupper från Europas östra flank.
Enligt källorna kommer Putin troligtvis kräva att alliansen reducerar sina trupper till 1997 års nivåer. I praktiken skulle det innebära att Natos soldater lämnar Polen, hela Baltikum och Finland, länder som alla gränsar till Ryssland.
Från ryskt håll vill man även tala om affärer med USA. Efter Witkoffs besök i Sankt Petersburg senast talade Kreml mer om dieselaffären med Vita huset än om kriget i Ukraina.
Jurij Usjakov kallar också de kommande samtalen för en ”testrunda”. Ett test där Kreml sannolikt vill se hur mycket de har att vinna genom att pressa Ukrainas allierade.
Enligt The Telegraphs källor är europeiska och ukrainska ledare villiga att ha en ”bredare diskussion” om hur säkerhetsläget i Europa kan se ut efter kriget vid mötet.
Fakta.Förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland
En månad in i den ryska invasionen, i mars 2022, presenterade parterna sina första förslag vid ett möte i turkiska Istanbul. Sedan dess har en rad trepartssamtal hållits mellan Ryssland, Ukraina och USA.
Flera gånger har samtalen avbrutits utan resultat och de enda konkreta överenskommelserna har handlat om utväxlingar av fångar och ett spannmålsavtal.
Senast förhandlingarna kollapsade var i februari i år, i samband med att USA inledde kriget mot Iran.