De offentliga medel som riksdagspartier får utgörs i första hand av parti- respektive kanslistöd. Det sistnämnda bygger på ett grundstöd som är lika för alla riksdagspartier och ligger på cirka 5,8 miljoner kronor per år. I kanslistödet finns även ett tilläggsstöd på 24 300 kronor per mandat eller 16 350 kronor per mandat om ens parti sitter i regering.
Partistödet å sin sida lämnas som årliga så kallade mandatbidrag som ligger på 324 704 kronor. Beräkningen av antalet mandatbidrag baseras på utgången i de två senaste valen: första året motsvarar antalet mandatbidrag en sjättedel av antalet vunna mandat i det senaste valet plus fem sjättedelar av antalet vunna mandat i det tidigare valet. År två är det hälften plus hälften och de två sista åren är det som första året fast tvärtom.
Ytterligare ett gränsområde för partistödet finns för valresultat mellan 2,5 och 4 procent. Ett resultat över 2,5 procent betyder att varje hel tiondels procentenhet motsvarar värdet av ett mandat, det vill säga att om ett parti får 2,8 procent motsvarar det tre mandat vid stödberäkningen.
L, som de senaste fyra åren har suttit i regering, har de senaste två valen vunnit 20 respektive 16 mandat. Det innebär att partiet de senaste åren fått cirka 6 miljoner ner till 5,4 miljoner kronor per år i partistöd och närmare 6,1 miljoner kronor i kanslistöd – totalt 12,1 miljoner ner till 11,5 miljoner kronor per år i statligt stöd.
– Även mindre partier kan få visst stöd om de uppnått minst 2,5 procent av rösterna. Detta gällde exempelvis Feministiskt initiativ efter valet 2014. Ett parti som suttit i riksdagen och hamnar under spärren fortsätter att få stöd, men det trappas av under mandatperioden, säger Cecilia Kignell, sekreterare i Partibidragsnämnden som prövar ansökningar om stöd och fastställer beloppen.
Grundstödet i kanslistödet minskar då till 75 procent första året utanför riksdagen, år två till 50 procent och de två sista åren ligger det på 25 procent av ett helt grundstöd. Partistödet minskar samtidigt med den redan nämnda sjättedelsbaserade matematiken – under 2 procents väljarstöd sätts beräkningsgrunden till noll för det aktuella valet.
– Om partiet får mindre än 2 procent sker en halvering av det stöd som annars skulle utgå, det gäller både parti- och kanslistödet, säger Cecilia Kignell som förklarar att den regeln infördes 2002 efter att frågan aktualiserats när Ny demokrati förlorade sina riksdagsmandat i valet 1994.
Vid sidan av de ekonomiska bakslagen finns andra förmåner som riskerar försvinna för det parti som åker ut ur riksdagen. Det gäller inte minst rätten att få sina valsedlar i vallokalerna, säger Valmyndighetens Sara-Stina Bergstedt som är ansvarig för det team som handlägger partiers deltagande i val samt valsedelbeställningar.
Hon förklarar att det i sammanhanget finns vad som kallas fri kvot, vilket är rätten till att på statens bekostnad få tre gånger så många namnvalsedlar som antalet röstberättigade till riksdagen eller EU-parlamentet. Fri kvot gäller alla partier som fått minst 1 procent i något av de två senaste valen.
– Om man tittar på det konkreta exemplet med L så innebär det att de kommer att ha fri kvot också i riksdagsvalet 2030, säger Sara-Stina Bergstedt.
Men om L mot all förmodan och opinion skulle hamna under 1-procentspärren nu och nästa gång skulle partiet få betala sina valsedlar själva framöver. Fri kvot gäller också för kommun- och regionval, men där finns ingen 1-procentsregel, utan där omfattas bara partier som sitter i fullmäktige.
– De som har fri kvot har också rätt till utläggning av partivalsedlar. Det innebär att valsedlar med bara partinamnet högst upp, på begäran, kommer att tryckas och läggas ut av röstmottagarna i alla berörda vallokaler, säger Sara-Stina Bergstedt.
Om L åker ut ur riksdagen förlorar de också en annan rättighet redan till nästa val. Det gäller en bestämmelse från 2018 som säger att bara partier med riksdagsmandat blir automatiskt anmälda till nästkommande val i hela landet – till riksdag, region, kommun och EU. Partiet behöver då på egen hand anmäla sitt deltagande via blankett i nästa val.
– Vid en sådan anmälan kommer Valmyndigheten att genomföra en så kallad förväxlingsprövning. Men just L har de ju redan en registrerad partibeteckning som ger dem skydd i samtliga val tills vidare så länge de fortsätter anmäla kandidater, säger Sara-Stina Bergstedt.
Det ska påpekas att politiska partier också får kommunala och regionala stöd som i regel är uppbyggda på liknande vis som det statliga. De pengarna ska enligt lag gå till att stärka partiernas ställning lokalt, men på senare år har det flera gånger väckt kritik i fall då stödet antingen använts till olika festligheter eller delvis skickats just till partiets riksorganisationer.