Budskapet från de länder som nu hotas av amerikanska strafftullar har varit samordnat och entydigt. ”Vi kommer inte att låta oss utpressas”, har regeringsrepresentanter i bland annat Stockholm, Berlin och Paris sagt under helgen.
I Bryssel avlöser samtidigt krissamtalen varandra om hur EU:s gemensamma svar ska utformas om USA startar ett handelskrig mot sina allierade.
På allvar ställs nu frågan om man bör sätta in det tyngsta vapnet som EU har i sin verktygslåda: den så kallade handelsbazookan.
Det handlar om ett anti-tvångsinstrument (på engelska Anti-Coercion Instrument, ACI) som ska skydda EU:s medlemsländer mot ekonomisk utpressning från länder utanför unionen. Det antogs 2023 efter att Kina ett par år tidigare infört ekonomiska sanktioner mot Litauen, efter en dispyt om Taiwan.
Bazookan beskrivs som mycket kraftfull och har liknats vid EU:s ”kärnvapen” på handelsområdet – men den har hittills aldrig prövats i praktiken.
Enligt lagstiftningen föreligger ekonomiskt tvång när ett tredjeland vidtar eller hotar med åtgärder som påverkar handel eller investeringar, i syfte att tvinga EU eller en medlemsstat att fatta – eller avstå från – ett visst politiskt beslut.
Instrumentet ger Bryssel möjlighet att använda en bred arsenal av motåtgärder. Det kan handla om tullar, indragna patent och licenser, begränsningar av investeringar eller slopad tillgång till offentliga upphandlingar. Det land som blir måltavla kan också utestängas från EU:s inre marknad och därmed förlora tillgången till 450 miljoner konsumenter.
I Bryssel har man hittills betraktat bazookan främst som ett verktyg för avskräckning. ”Instrumentet kommer därför att vara mest framgångsrikt om det inte finns något behov av att använda det”, slår EU-kommissionen själva fast.
Frågan är nu om USA:s hot om att tilltvinga sig Grönland innebär att ett sådant behov uppstått.
Frankrike, som har ett högt tonläge i försvaret av Grönland, uppges driva på för att aktivera instrumentet. Det gör även ordföranden för EU-parlamentets handelsutskott, tysken Bernd Lange.
För att det ska bli verklighet krävs att en kvalificerad majoritet i EU backar förslaget. Hur många länder som är beredda att gå så långt är i skrivande stund ännu oklart.
Läs mer: Sigrid Melchior: Risk för handelskrig mellan stormakterna EU och USA
