När Ulf Kristersson (M) tillträdde som statsminister för fyra år sedan var det med ett tydligt löfte: Sverige skulle få ordning på klimatet, som det stod på Moderaternas valaffischer. Samtidigt skulle bränslepriserna ner.
Så hur gick det?
DN har gått igenom statistiken på en rad områden som rör klimatet – och den övergripande bilden är tydlig. I 30 år hade Sveriges utsläpp minskat med i snitt en miljon ton om året, fram till de senaste fyra åren. Resultatet av den gångna mandatperioden är att utsläppen ligger kvar ungefär på samma nivå som 2022, enligt Naturvårdsverkets bedömning.
Paradigmskifte är ett ord som Tidöpartierna gärna har använt om sin politik inom migration och brottsbekämpning. Men regeringen Kristersson har även gjort en stor omläggning på klimatområdet.
Mest påtagligt är att man har månat om de bilister som fortfarande tankar bensin och diesel. Tidöregeringen har infriat sina löften om att sänka ”priset vid pump”.
2022 hade bränslet blivit dyrare, av flera skäl. Stigande oljepriser efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina var den huvudsakliga orsaken, men högersidan sköt in sig på att den förda klimatpolitiken också spelade roll. Man talade om ”Magdapriser” och syftade på inblandningen av biobränsle, den så kallade reduktionsplikten, som bidrog till att framför allt dieseln blev dyrare.
Drivmedelsskatterna har sänkts i flera steg och inblandningen av biobränsle minskat. Följden blev att Sveriges utsläpp steg 2024.
Visserligen pekar utsläppskurvan nedåt igen men från en högre nivå vilket gjort det svårare för Sverige att nå klimatmålen, enligt Klimatpolitiska rådet.
Men förändringar har också skett i hur klimatfrågan diskuteras. Regeringspartierna har börjat ifrågasätta sådant som det tidigare rådde stor enighet om.
Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) med flera vill skrota det svenska utsläppsmålet för transportsektorn och helt fokusera på åtagandena inom EU. Energiminister Ebba Busch (KD) har likställt Klimatpolitiska rådet med ”vilken politisk debattör som helst”. När regeringens politik kritiseras pekar ledande moderater som finansminister Elisabeth Svantesson på att Sverige har lägre utsläpp per person än de flesta andra EU- länder. 2024 hamnade bara Portugal och Lettland lägre.
Dessutom vill Jimmie Åkesson (SD) riva upp delar av EU:s klimatpolitik.
Klimatpolitiken är nära sammanflätad med energipolitiken och även här har åren med Tidöregeringen inneburit ett skifte. För första gången på decennier planeras det på allvar för ny kärnkraft i Sverige. Den ska leverera el till gröna industrier och elektrifierade transporter men det dröjer många år. Samtidigt har utbyggnaden av vindkraften stannat av.
Så här ser läget i klimatfrågan ut på sex centrala områden när Sverige går till val 2026:
Ökande utsläpp ett historiskt trendbrott
Året 2024 innebar ett historiskt trendbrott: de svenska utsläppen steg kraftigt som en direkt följd av politiska beslut. Därefter började utsläppen sjunka igen – men fram till i år har Sverige släppt ut runt 10 miljoner ton mer än om minskningen fortsatt i samma takt som tidigare, enligt DN:s beräkningar som kontrollerats av externa experter.
Tidöpartierna hävdar återkommande att utsläppen 2026 kommer att vara lägre än 2022, men mycket pekar på att det inte kommer att stämma. Utsläppen har ökat under årets första kvartal, enligt SCB, delvis på grund av den kalla vintern. Svenskarna tankar mer diesel än i Naturvårdsverkets scenario. Till det kommer effekterna av skattesänkningen på drivmedel från den 1 juli.
Enligt Naturvårdsverkets bedömning kommer Sverige att missa både de kortsiktiga och de långsiktiga klimatmålen med nuvarande politik.
Transporterna – den svåraste nöten
Inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges utsläpp och är en svår politisk nöt att knäcka, eftersom det kräver en utfasning av bensin och diesel. Tidigare var alla riksdagens partier utom SD överens om att en ökande inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel var vägen dit, men när det bidrog till höga dieselpriser 2022 lovade högerpartierna att riva upp beslutet – och genomförde det efter maktskiftet. Samtidigt sänktes skatterna på fossila drivmedel i flera steg. Sverige har gått från att ha bland de högsta drivmedelspriserna i EU till bland de lägsta, medan utsläppen från inrikes transporter har ökat. 2025 var de 16 procent högre än när regeringen tillträdde.
Regeringens egen klimatutredare har föreslagit åtgärder som leder till bränslepriser i nivå med våra grannländer för att Sverige ska klara klimatmålet till 2030. L avfärdar förslaget som ”en återvändsgränd” och SD kallar det ”en röd linje”.
Elbilarna bromsade in
När regeringen har pressats på utsläppen från transporterna har svaret varit att fordonsflottan ska elektrifieras. De senaste fyra åren har dock även elektrifieringen tappat fart. 2022 låg Sverige tvåa i den nordiska elbilsligan – nu har Danmark, Finland och Island passerat Sverige, som knuffats ner till en jumboplats i Norden.
Orsaken till inbromsningen är främst att regeringen skrotade den tidigare elbilspremien och att låga bränslepriser får färre att köpa elbil. Även elektrifieringen av tunga transporter går trögt.
Sedan förra året ökar elbilsförsäljningen igen och regeringen har infört en ny EU-finansierad elbilspremie, dock enbart till låginkomsttagare på landsbygden.
En kurva som pekar uppåt är antalet laddstolpar. Numera finns det runt 60 000 laddpunkter i landet, nästan dubbelt så många som i Norge.
Industrins utsläpp minskar
Inom den tunga industrin fortsätter utsläppen att minska, men det beror inte i första hand på beslut som har fattats i Sverige utan på EU:s utsläppshandelssystem (ETS). För varje ton som släpps ut måste industriföretagen köpa och redovisa en utsläppsrätt. Det gör det lönsamt att ställa om.
Systemet kom på plats 2005 och därefter har utsläppskurvan pekat nedåt. Men industrin är fortfarande en stor utmaning – i Sverige kommer nästan en tredjedel av utsläppen härifrån. Stora förhoppningar knyts till ny fossilfri stål- och cementtillverkning, men där har en del investeringar skjutits på framtiden.
Nu har EU-kommissionen föreslagit att klimatkraven på industrin ska mildras, efter påtryckningar från länder med stor fossilbaserad elproduktion. Tidöregeringen har kämpat emot, med det svenska näringslivet i ryggen, eftersom gröna industrisatsningar lever farligt om priset på utsläppsrätter blir för lågt.
Lång väntetid för ny kärnkraft
Tidöregeringens mantra i klimatpolitiken är elektrifiering. Ett nytt mål har satts upp om att det svenska elsystemet om 20 år ska kunna tillgodose ett dubbelt så stort behov som i dag. Fokus har legat på att bygga ny kärnkraft genom omfattande statliga subventioner, men nya reaktorer väntas inte vara på plats förrän tidigast om tio år.
De senaste åren är det främst sol- och vindkraft som har tillkommit, men nytillskotten är huvudsakligen en effekt av beslut som fattades före maktskiftet 2022. Under Tidöregeringen har investeringarna i sol och vind stannat av, enligt branschorganisationen Green Power Sweden. Planerade stöd till havsvindkraften har dragits tillbaka vilket har spräckt lönsamhetskalkylerna. Vindkraftsprojekt på land har allt oftare stoppats av veto från berörda kommuner. Återstår att se om det påverkas av det nya stödet till vindkraftskommuner som började betalas ut i år.
Ljusning för skogen
Den svenska skogen fångar varje år in tiotals ton koldioxid genom fotosyntesen. Det används ibland som argument för att Sverige skulle vara klimatneutralt, men det påståendet är missvisande. Fossila bränslen har lagrats miljontals år i marken, när de förbränns adderas nya växthusgaser i atmosfären. När skogens fångar in koldioxid stannar den däremot inte i marken utan blir främst till produkter som virke, papper eller förpackningar. Koldioxiden som lagrats i produkterna släpps senare ut i atmosfären igen, i Sverige ofta genom förbränning i kraftvärmeverk.
Samtidigt finns specifika krav på just skogen i alla EU-länder. Förra året såg Sverige ut att vara långt från kraven. Nu bedömer Naturvårdsverket att förutsättningarna ser bättre ut, förändrade mätmetoder och minskad avverkning har förbättrat kalkylen. Samtidigt varnar myndigheten för att osäkerheterna är mycket stora.