Så mår stockholmarna
Inkomst och hälsa går hand i hand. I en rad artiklar visar DN hur hälsoskillnaderna ser ut i olika delar av Stockholm.
Fetma (obesitas) bland barn har fyrdubblats på 30 år i Sverige. Övervikt har blivit dubbelt så vanligt. Men statistiken skiljer sig mycket mellan olika kommuner och stadsdelar.
Andelen barn med övervikt varierar kraftigt i Stockholms län. I Södertälje har drygt 15 procent av fyraåringarna övervikt eller fetma. I Norra innerstan är det knappt 6 procent. Uppgifterna kommer från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm, som kartlägger folkhälsan i länet.
Barnfetma är vanligare där många föräldrar har kortare utbildning, låg inkomst och är födda utanför Norden.
– Kopplingen är stark, säger Liselotte Schäfer Elinder, som arbetar vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom Region Stockholm och är professor i folkhälsa vid Karolinska institutet.
Sambandet mellan ohälsosamma matvanor, kort utbildning och låga inkomster är ett internationellt fenomen, framför allt i medel- och höginkomstländer, berättar hon.
– I låginkomstländer har de fattigaste traditionellt varit smalast, eftersom de haft sämre tillgång till mat. Men även där ökar i dag övervikt och obesitas.
Forskarna talar om ”hälsolitteracitet”, alltså kunskap om hur man behåller en god hälsa.
– Det handlar till stor del om hur mycket kunskap du har om hälsofrämjande och förebyggande faktorer, och om du har råd att köpa bra mat. Alla känner inte till att man bör äta mycket fullkorn, frukt och grönt och undvika socker, eller vet vad nyckelhålsmärkning står för, säger Liselotte Schäfer Elinder.
Övervikt är framför allt ett problem som är relaterat till ett stort utbud och högt intag av energität och näringsfattig mat och dryck, menar Liselotte Schäfer Elinder, och kan inte främst förklaras med brist på rörelse.
– Det finns studier som visar att barn från familjer med kort utbildning och utomnordiskt ursprung tvärtom rör sig mer än andra barn. Men de äter också oftare mer ohälsosamma livsmedel.
Vid fyra års ålder är övervikt och obesitas något vanligare bland flickor än pojkar. Men i tioårsåldern går pojkarna om flickorna, och sedan fortsätter fler män än kvinnor att ha övervikt långt upp i åldrarna.
Varför är det så?
– En förklaring kan vara att småpojkar är mer aktiva än flickor, och att det faktiskt påverkar vikten. När flickorna närmar sig tonåren blir de mer medvetna om kroppsideal, och upplever ett hårdare tryck på att hålla sig smal. Många pojkar fortsätter samtidigt att äta större portioner och även mer ohälsosamma produkter.
Enligt riktlinjer från Socialstyrelsen ska barn under 12 år med ohälsosamma levnadsvanor erbjudas familjestödsprogram. Liselotte Schäfer Elinder arbetar själv med programmet ”En frisk skolstart” som riktar sig till barn och deras föräldrar och ges inom elevhälsan i Södertälje och en del andra kommuner. Men hon menar att informationsinsatser till föräldrar inte räcker för att vända utvecklingen.
– Nej, föräldrarna klarar inte det här ensamma, det behövs politiska beslut, säger hon.
Liselotte Schäfer Elinder vill ha sänkt moms på nyckelhålsmärkta varor, höjd moms på ohälsosamma produkter och skärpta regler för reklam för onyttig mat, dryck och snacks. Särskilt i miljöer där barn dagligen exponeras, som i kollektivtrafiken och i sociala medier.
– I Norge och flera andra länder har man förbjudit reklam för ohälsosamma livsmedel riktad till barn. Vi borde göra likadant i Sverige.
Hon har själv arbetat med att ta fram underlag till nationella handlingsplaner för att främja hälsa och bromsa viktökningen i befolkningen.
– Men det har hamnat i någon skrivbordslåda, trots stigande vårdkostnader för sjukdom relaterad till obesitas, inte minst hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. Nu hoppas beslutsfattare att obesitasläkemedel ska lösa problemet. Men det blir dyrt för samhället. Det är mycket mer kostnadseffektivt att förebygga, säger hon.
I listan och kartan nedan kan du se hur barns övervikt och obesitas – samt en rad andra hälsofaktorer – skiljer sig åt mellan olika områden i Stockholms län. Uppgifterna kommer från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, som använder sig av statistiken i sitt arbete med att kartlägga folkhälsan i länet.
