Mobilen plingar till och Serhii Baranovskyi lägger ner hammaren. Det är ett meddelande från hans juridiska ombud.
”Tyvärr har du fått avslag från Migrationsverket på din asylansökan.”
Myndigheten hänvisar till att Serhii körde lastbil grovt rattfull i Skåne för sju år sedan.
Höstsolen skiner in snett genom fönstret. Serhii är på jobbet och befinner sig i en villa i Hässelby i västra Stockholm. Han stålsätter sig och avslutar arbetsdagen. En knapp timme senare är han hemma i lägenheten i Akalla några kilometer bort och måste berätta för sin fru.
– Jag ska bli utvisad till Ukraina, säger han.
Hon blir upprörd och gråter. Hemlandet är svårt sargat av Rysslands anfallskrig och Serhii har hållit sig borta. De vet båda vad det skulle innebära om Serhii tvingas tillbaka till Ukraina i det här läget.
– De skickar dig till fronten, säger hon.
Men något skaver med Migrationsverkets beslut. Serhii har aldrig kört lastbil.
I mitten av mars i år åker Serhii mot Arlanda. Han har försökt överklaga beslutet om utvisning men efter fem månader har han nått vägs ände. Migrationsverket kräver att han måste lämna Schengenområdet. Men han flyger inte till Ukraina. I stället är hans destination Georgien, som han kan resa till utan visum.
Han lämnar ett tomrum på sin arbetsplats.
– Jag är ledsen för hans skull och hans familjs skull. Det skapar en väldig oro i hans familj men även för mig rent företagsmässigt, säger Magnus Tollqvist.
Magnus har tidigare arbetat som polis under många år men sadlade om. Sedan 2015 driver han i stället en firma inom bygg och renovering.
Serhii började jobba som inhyrd snickare i firman förra sommaren. I september fick han fast anställning.
– Under mina tio år i branschen har bara tre personer varit så bra att jag har anställt och Serhii är en av dem, säger Magnus.
När Serhii fick sitt avslag från Migrationsverket kände Magnus att han ville hjälpa till. Och när Serhii förnekade att han hade kört rattfull trodde Magnus honom.
Hur kommer det sig att du valde att tro på Serhii?
– För mig framstår han som en väldigt ärlig och trovärdig och bra person. Det var också därför jag anställde honom.
Serhii följer de svenska myndigheternas krav fullt ut. Han ser till att lämna Sverige i god tid innan tidsfristen går ut – men är besviken och frustrerad.
När DN talar med honom via videolänk bor han i en spartanskt inredd källare i Tbilisi. Han har inget jobb och måste leva på sparade pengar.
– Jag har det inte dåligt här. Men det är inte bra heller. Jag har försökt få ett tillfälligt jobb här men det är svårt, säger han och rycker på axlarna.
Han suckar när det kommer på tal att Migrationsverket påstår att han har dömts till fängelse för att ha kört lastbil rattfull.
– Jag har aldrig ens suttit häktad i Sverige, säger han.
Migrationsverket avslog Serhiis ansökan om asyl den 13 oktober förra året.
Han sökte skydd i Sverige med hänvisning till Massflyktsdirektivet. Genom detta kan ukrainare få skydd i Sverige om de flydde efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina den 24 februari 2022.
Men Serhii uppfyller inte det villkoret. Han lämnade Ukraina drygt en månad före Rysslands invasion och reste in i Sverige den 15 januari 2022.
Det finns dock ett undantag som gör det möjligt för flyktingar – likt Serhii – som har råkat befinna sig utanför Ukraina när invasionen skedde. Enligt Migrationsverket kan personer som befann sig lagligt i Sverige före den 22 december 2023 också ha rätt till skydd i Sverige.
Fakta.Massflyktsdirektivet
Enligt ett EU-beslut kan personer från Ukraina få tillfälligt skydd, uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater. Beslutet aktiverades den 4 mars 2022 till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Direktivet omfattar personer som har lämnat Ukraina den 24 februari 2022 eller senare. Det gäller ukrainska medborgare och personer som har uppehållstillstånd som flykting eller är skyddsbehövande i Ukraina – och deras familjemedlemmar.
Enligt Migrationsverket kan även personer som var i Sverige redan före krigets utbrott få rätt till skydd – om befann sig lagligt i Sverige före den 22 december 2023. Men om man är dömd för ett brott med minst två års fängelse i straffskalan kan man få avslag på sin ansökan.
Källa: DN, Migrationsverket
För att kunna utnyttja detta undantag från reglerna finns dock ett krav: att personen inte är dömd för ett brott med minst två års fängelse i straffskalan. Och enligt Migrationsverket är Serhii dömd för grov rattfylla den 29 mars 2019 – ett brott där maximistraffet är just två års fängelse.
Men stämmer Migrationsverkets uppgifter?
– Jag undrar varifrån uppgifterna om domen kommer, säger Serhii.
När DN går igenom domen och förundersökningen står det klart att en ukrainsk man vid namn Serhii Baranovskyi har dömts till en månads fängelse. Han stoppades i en nykterhetskontroll i Trelleborgs hamn på kvällen den 27 mars 2019. Provtagningen visade att han hade 1,34 promille alkohol i blodet.
Men flera detaljer stämmer inte. Personen som greps i Trelleborgs hamn var född 1976, enligt det körkort som användes för att identifiera honom.
– Jag är född 1979, säger Serhii till DN.
Serhii skickar bilder på sitt körkort. Det framgår att det utfärdades 2007 och att det är ett B-körkort som ger behörighet att köra bil, men inte lastbil.
Bilden på körkortet som beslagtogs i Trelleborgs hamn är otydlig – men det finns flera tecken på att det rör sig om en annan person. Hårfästet ser annorlunda ut. Ansiktsformerna verkar skilja sig åt på de två körkorten. Namnteckningarna är olika.
Dessutom framgår att det körkortet ger behörighet att köra samtliga fordonsslag.
Är Serhiis körkort falskt? Eller har svenska myndigheter blandat ihop hans identitet med någon annan?
Skatteverket är den myndighet som utfärdar samordningsnummer till personer som inte har svenskt personnummer. Enligt Serhii blev han sommaren 2024 tilldelad ett samordningsnummer som han senare förstod var felaktigt – det verkar tillhöra en annan person vid namn Serhii Baranovskyi som 2019 körde rattfull i Trelleborg.
I Skatteverkets register framgår att Serhii fick ett korrekt samordningsnummer i augusti 2024 i samband med att han fick uppehållstillstånd från Migrationsverket.
Vid ett tillfälle råkade Serhii dock använda det gamla numret vid en adressändring, uppger han.
– Jag förstod inte att det numret var felaktigt. I vissa situationer råkade jag använda det numret av misstag, säger Serhii.
Därefter skedde ett misstag inom svensk förvaltning. Den 17 februari 2025 ringde en tjänsteman från personbeskattningen ett internt samtal till sin kollega på samordningsnummerenheten hos Skatteverket, enligt en tjänsteanteckning som DN har tagit del av. Tjänstemannen meddelade att Serhii har fått två samordningsnummer och att Skatteverket redan tidigare hade konstaterat att det är samma person.
Sedan de två samordningsnumren slogs samman har felen fortplantat sig inom svenska myndigheter. Två personer smältes samman till en identitet i de svenska registren. Och Serhii som nu fick avslag på sin asylansökan fick bära ansvaret för en annan mans brott.
Han har upprepade gånger förgäves försökt påtala att det måste ha blivit något fel eftersom han aldrig har suttit i svenskt häkte.
– Men de lyssnar inte på mig, säger Serhii.
I samband med att DN hör av sig med frågor om de två samordningsnumren inleder dock Skatteverket en granskning – och den 10 april kommer till slut ett besked från Skatteverket:
Det fanns två personer med samma namn: Serhii Baranovskyi. Myndigheten uppger att de har gjort fel och felaktigt blandat ihop Serhiis samordningsnummer med den andra personens nummer.
Tobias Wijk, utvecklingsstrateg på Skatteverket, beklagar misstaget och säger att myndigheten gör allt de kan för att ställa det till rätta.
– Det ska inte få ske, säger han.
Myndigheten medger att det inte fanns tillräckligt underlag för att slå samman de två identiteterna.
– Det är i grunden en lite felaktig hantering som har skett här. Jag känner inte till något liknande under mina 20 år på myndigheten. Men det är ändå ett fall för mycket eftersom konsekvenserna i detta fall har varit så starka, säger Tobias Wijk.
Serhiis arbetsgivare Magnus har anmält Skatteverket till Justitieombudsmannen och hjälper nu utvisade Serhii i kampen för att bevisa sin oskuld. Men Skatteverkets misstag kan redan ha hunnit utlösa en kedja av konsekvenser som kanske inte går att dra tillbaka.
– Det liknar en Kafkasituation. Han har fastnat i ett limbo i svensk byråkrati, säger Magnus.
Serhii kan nu ha rätt att stanna i Sverige. Men då måste han ansöka om en ny asylprövning – i Sverige – dit han inte kan återvända förrän den 15 juni om han vill undvika problem i gränskontrollen.
Förhoppningen är att få komma tillbaka till frun och jobbet i Sverige. Medan han väntar på svar från Skatteverket har Magnus ansökt om ett arbetstillstånd för Serhii.
– Just nu känns det som att alla mina planer i Sverige är förstörda. Det värsta är att jag inte vet vad som kommer hända framöver, säger Serhii från källaren i Tbilisi.
