David Cameron
När David Cameron tillträdde den 11 maj 2010 bröt han ett 13 år långt maktinnehav för Labour. Torypolitikerns första mandatperiod präglades av hård ekonomisk åtstramning efter finanskrisen 2008, något som väckte starkt missnöje.
I ett försök att stjäla väljare från det EU-kritiska partiet Ukip, utlovade Cameron en folkomröstning om Storbritanniens medlemskap i Europeiska unionen, om hans parti vann valet 2015. Satsningen tycktes gå hem till en början, Tories fick egen majoritet. Men eftersom Cameron tillhörde den del av partiet som ville stanna i EU, stod premiärministern där som förlorare när britterna i juni 2016 röstade för att lämna unionen. Följden blev Camerons avgång, som han meddelade några timmar efter att resultatet tillkännagavs.
Theresa May
I och med britternas beslut att lämna EU inleddes ett kaosartat kapitel i landets politiska historia. Camerons efterträdare, partikamraten Theresa May, fick axla utmaningen att förhandla fram ett utträdesavtal med Bryssel.
För att stärka sin förhandlingsposition utlyste May nyval till underhuset 2017, med följden att hon i stället för att stärka sin majoritet, förlorade den. Efter att regeringens förslag till avtal med Bryssel röstats ner tre gånger i parlamentet, lämnade May till slut posten som premiärminister i juli 2019.
Boris Johnson
Efter Theresa May klev Boris Johnson in som premiärminister. Johnson hade lett Vote Leave, den största kampanjorganisationen för att lämna EU, och han lyckades där hans företrädare på premiärministerposten hade misslyckats. Efter ett omförhandlat avtal med Bryssel utlyste Johnson nyval 2019 och fick majoritet i underhuset med en jordskredsseger.
Därmed var det bäddat för Brexit och Storbritannien lämnade unionen formellt i januari 2020. En rad skandaler senare befann sig dock även Johnson i gungning. Avgörande var ”partygate”, namnet på Johnsons fester i Downing Street mitt under coronapandemin, då britterna knappt fick lämna sina hem. En annan var utnämningen av Chris Pincher, trots anklagelser om sexuella övergrepp. Johnson meddelade sin avgång i juli 2022.
Liz Truss
Efter Johnsons besked utsågs Liz Truss till ledare för Tories och ny premiärminister. När hon tillträdde ärvde hon ett land i en ekonomisk svacka. För att möta de ökade kostnaderna för hushållen lade Trussregeringen fram en budget med omfattande skattesänkningar i kombination med ökade statliga utgifter.
Konsekvensen blev ett kraftigt börsras medan pundet nådde en bottennotering mot dollarn. Regeringen drog sedan tillbaka många av skattesänkningarna i budgeten, men för Truss var skadan redan skedd. Efter mindre än 50 dagar som premiärminister gav hon besked om sin avgång.
Rishi Sunak
Truss sorti banade väg för hennes rival i Tories, Rishi Sunak, som tillträdde i oktober 2022. Men den nya premiärministern lyckades inte heller han råda bot på Storbritanniens ekonomiska problem. Lokalvalen 2023 och 2024 blev ett kvitto på att Sunak inte hade lyckats vända Tories svacka i opinionen.
– Sunak hade svåra kort, men spelade dem dåligt, sade Lee Cain en tidigare medarbetare för partiet i Downing Street, till The Guardian.
I ett försök att rädda sig kvar vid makten utlyste premiärministern val till underhuset i förtid. Det hjälpte föga. Labourpartiet vann en jordskredsseger och Sunak lämnade Downing Street i juli 2024.
Keir Starmer
Med egen majoritet i underhuset, tog Labourpolitikern Keir Starmer över stafettpinnen. Det tog inte lång tid förrän stödet även för hans regering började dala, delvis till följd av fortsatt ekonomisk oro och hög migration. I både lokalvalen 2025 och 2026 backade Labour.
Starmers anseende tros dessutom ha svärtats av skandalen kring Peter Mandelson. Den före detta ambassadören i USA hade nära relationer till den dömde sexbrottslingen Jeffrey Epstein. Starmer, som utnämnde Mandelson till ambassadör, drogs med i skandalen. Den 22 juni meddelade den sittande premiärministern sin avgång och öppnar därmed för Storbritanniens sjunde premiärminister inom loppet av tio år.
Läs mer:
Starmer avgår som Storbritanniens premiärminister
Sandra Stiskalo: Keir Starmer kämpade mot tårarna när han tog farväl
Keir Starmer: Från historisk valseger till politiskt fall
