På söndagen upphör det svenska stödet till Islamic Relief. I södra Etiopien riskerar akut undernärda barn då att bli utan hjälp.
Sida hänvisar till regeringens nya försiktighetsprincip, som innebär att myndigheten på förhand ska säkerställa att bistånd inte riskerar att gå till bland annat våldsbejakande extremism.
DN har i en rad artiklar granskat processen bakom beslutet och dess följder. Islamic Relief har utretts av Sida gång på gång utan att påstådda kopplingar till islamism kunnat bekräftas.
Under processen hade biståndsminister Benjamin Dousa (M) kontakt med terrorforskaren Magnus Ranstorp, som länge varit kritisk mot organisationen och som sitter i Sidas styrelse. Efter att beslutet blivit känt skrev ministern till Ranstorp i en privat konversation på X som DN tagit del av:
”Tänkte att du skulle glädjas åt själva nyheten.”
Jakob Wernerman, som i april utsågs till vikarierande överdirektör på Sida, varnade under ett möte i september Sidas styrelse för följderna av en alltför strikt tillämpning av försiktighetsprincipen.
– Om man gör en extrem tolkning och säger att man ska ha total försiktighet i alla situationer blir det väldigt svårt att hitta partners, säger Jakob Wernerman till DN i dag.
Samtidigt säger Benjamin Dousa: ”Om det inte går att vara 100 procent säker ska bistånd inte ges.”
– Går det att vara hundra procent säker på någonting? Vi behöver vara väldigt försiktiga. Om vi inte känner oss säkra på att risker kan hanteras på ett adekvat sätt så att biståndet inte riskerar att stödja extremism eller terrorism, då bör vi avstå.
Men kan ni leva upp till ministerns krav på hundraprocentig säkerhet?
– När man arbetar i länder som präglas av konflikt, kris eller omfattande korruption finns det alltid risker. Det viktigaste är att de kan hanteras.
Islamic Reliefs Sverigechef menar att försiktighetsprincipen i praktiken varit riktad mot organisationen och att beslutet är politiskt.
– Det är inte en fråga för mig utan för politiken. Jag har inte uppfattat styrningen som riktad mot en specifik organisation, säger Jakob Wernerman.
DN besökte Liban-zonen i södra Etiopien, där stödet till akut undernärda barn upphör den 31 maj. Sida har inte kunnat peka på någon organisation som tar över verksamheten.
– Behoven är enorma och de resurser som finns räcker inte till allt. Det humanitära stödet till Etiopien fortsätter genom andra organisationer, på andra platser. Partnerskap förändras över tid, säger Jakob Wernerman.
Ett annat svenskt projekt som upphör den 31 maj finns i Darfur, där de humanitära behoven är extrema. Finns det någon ersättare där?
– Det fungerar inte så att vi hittar en annan organisation som kan arbeta i exakt samma byar och med exakt samma verksamhet. Men Sudan är vår högst prioriterade humanitära kris.
Så ingen tar över de center där våldtagna kvinnor och flickor söker hjälp?
– Jag har arbetat med humanitära frågor i nästan tjugo år. Det här är bland de svåraste beslut man kan fatta. Behoven ökar kraftigt och resurserna räcker inte till allt.
Och i Afghanistan?
– Det är samma sak.
Islamic Relief uppger att organisationen erbjöd sig att lämna över verksamheten i Liban-zonen till en annan aktör, utan att få något svar.
– Vi har fört dialog med Islamic Relief. Vi har också haft kontakt med andra givare och diskuterat frågan. Men såvitt jag vet har ingen annan organisation sagt att den kan bedriva samma verksamhet.
Hur känns det på ett mänskligt plan att avbryta stödet till undernärda barn?
– Det är något av det svåraste man kan göra och jag tar det på mycket stort allvar. Men vi vägleds av principen att fokusera på de mest akuta och allvarliga behoven och gör analyser av vilka organisationer som är bäst lämpade att möta dem.
I en artikel i Expressen i januari sa du att Islamic Relief är ”mycket effektiva, håller hög kvalitet och når människor i nöd som ingen annan når”. Står du fast vid det?
– Vårt beslut att avslå ansökan från Islamic Relief bygger på den samlade bild som CVE:s yttrande gav. Det handlar inte om att deras humanitära verksamhet inte varit tillräckligt effektiv.
I en privat konversation mellan Magnus Ranstorp och biståndsminister Benjamin Dousa beskrivs ditt uttalande i Expressen som en ”märklig och kontraproduktiv kommentar”. Vad tänker du om att en styrelseledamot uttalar sig så om dig?
– Jag har ingen kommentar.
Ni tillämpar en strikt försiktighetsprincip. Samtidigt kommer ni i år att betala ut 23 miljoner kronor till SD:s biståndsorganisation Hepatica, trots att riskerna med verksamheten bedömts som ”extrema”.
– Det är viktigt att komma ihåg att stödet till de partianknutna organisationerna styrs av en annan strategi än det humanitära stödet. De här fallen är inte direkt jämförbara.
Så försiktighetsprincipen tillämpas inte på samma sätt i det här fallet?
– Vår bedömning har varit att regeringens styrning om att det partianknutna stödet ska betalas ut i det här fallet väger tyngre.
Läs mer:
Skarp kritik: ”Förstår inte hur Dousa kan sova om natten”
