Hon har köpt burkar med antibiotika och smärtstillande tabletter som hon tagit till en insamlingsplats i stadsdelen Doral i Miami, där det bor många venezuelaner. Efter jordskalvet i går kväll har hon tillbringat natten med att försöka få kontakt med sina anhöriga i Caracas. Det tog henne fyra timmar innan hon fick tag på sin syster.
– Gudskelov var hon vid liv, säger Ana Alcantara, 50.
Av rädsla för efterskalv lämnade hennes syster sin lägenhet och tillbringade natten på torget Plaza Altamira.
Hon vågade inte sova hemma. Det är fasansfullt, säger hon och blir rörd.
– Jag är inte säker på att min systers lägenhet går att rädda. De har sagt att fastigheten måste rivas för att det finns risk att den ska rasa. Var ska min syster ta vägen då? Jag måste hjälpa henne.
Ana Alcantara minns jordbävningen i Haiti 2010.
– En gång i tiden var Venezuelas Latinamerikas rikaste land. Nu håller vi på att bli som Haiti. Vi styrs av en korrupt regim och byggnaderna har rasat samman, säger hon och öppnar bagageluckan till sin vita Volvo.
Bagageutrymmet är fyllt av nallebjörnar.
– Jag köpte ett 20-tal gosedjur till barnen och ville lämna över, men de som är ansvariga för insamlingen ville inte ta emot dem. De prioriterar mat och mediciner. Så nu har jag en massa nallebjörnar över, säger hon och rycker på axlarna.
Ana Alcantara lämnade Venezuela när Hugo Chávez valdes till president i Venezuela 1999, men har inte tappat kontakten med sitt hemland. Efter att ha deltagit i ett försök att störta regimen för sju år sedan har hon inte vågat återvända till Venezuela. Hon tror att hon kan bli gripen.
– Jag hade så gärna velat hjälpa till på plats, men jag vågar inte åka tillbaka, säger hon.
I Miami bor över en kvarts miljon venezuelaner som tvingats lämna sitt land efter att Chávez inledde sin revolution för 27 år sedan. De flesta av migranterna bor i stadsdelen Doral, där restaurangen El Arepazo blivit en knytpunkt för diasporan. Dagen efter tvillingskalvet fylldes restaurangen av venezuelaner som organiserar hjälpsändningarna.
En av dem som visade sin solidaritet är juristen Antonio Marval Jiménez som är ordförande i exilvenezuelanernas Högsta domstol. Han tvingades fly Venezuela 2017 efter att ha nåtts av information att säkerhetsstyrkorna planerade att gripa honom. Han lämnade Venezuela i en fiskebåt och tog sig till ön Curaçao som tillhör Nederländerna.
– Jordbävningen är det värsta som kunde hända oss nu. Landet är redan kört i botten. Vi var inte förberedda för detta och har inte det som behövs, säger Antonio Marval Jiménez till DN.
Han hoppas ändå att det kan komma något gott ur naturkatastrofen.
– Gud vet vad han gör. Det är inte för inte som detta inträffar nu. Det är en tragedi, men det kan också ena befolkningen.
Vad han också lyfter som positivt är det snabba gensvar som det internationella samfundet visade.
– Vi känner att det är många som vill hjälpa oss, säger Antonio Marval Jiménez.
Den internationella flygplatsen Maiquetía ligger i delstaten La Guaira som är värst drabbat av skalven. Flygplatsen är tills vidare stängd för civil trafik, eftersom terminalen skadades, men den militära flygplatsen La Carlota i mångmiljonstaden Caracas uppges kunna ta emot plan med hjälpsändningarna från Miami och andra platser i världen.
Läs mer:
Kraftiga jordbävningar i Venezuela – 200 fast under rasmassorna
Fem punkter – det vet vi om skalven i Venezuela
