När striderna rasade som värst tidigare i år varnade vissa experter för att vi kunde få se ett oljepris närmare 200 dollar per fat. Så har det ännu inte blivit. Priset på Brentolja toppade kring 120 dollar fatet, för att därefter sjunka kraftigt efter att USA och Iran enades om en vapenvila i slutet av juni.
Men pausen i kriget blev kort. De senaste veckorna har Hormuzsundet, där runt en femtedel av världens olja och naturgas vanligtvis passerar, i princip stängts igen. Som ett resultat har priserna klättrat – till knappt 90 dollar fatet Brentolja och runt 60 euro per megawattimme naturgas på råvarubörsen i Amsterdam.
– Det är absolut rimligt att tro att vi kommer komma tillbaka till de nivåerna som gällde tidigare i år om Hormuzsundet fortsätter att vara så pass begränsat som det är nu, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities.
Han tillhör de som tidigt varnade för bränslebrist och höga priser om konflikten mellan USA och Iran skulle fortlöpa under en längre tid. Att det hittills inte blivit så beror till stor del på att Kina, som är världens största nettoimportör av olja, kraftigt minskade sina inköp.
– Om vi hade ett underskott på 10-15 miljoner fat olja per dag tidigare i år, och Kina minskade sin sjöburna import med ungefär 6 miljoner fat, så inser man att de tog en extremt stor andel av tappet i världen, säger Christian Kopfer.
Men landets oljereserver kommer rimligtvis inte att räcka för evigt och måste fyllas på, sannolikt under hösten, resonerar han.
– Då blir det ett jobbigt läge om Kina kommer tillbaka till importmarknaden samtidigt som vi har en brist på runt 10 procent eller mer. Då är det rimligt att priserna blir ännu högre än i mars-april, säger Christian Kopfer.
Hittills har oljemarknaden visat oväntat stor motståndskraft eftersom det före kriget fanns ett produktionsöverskott på världsmarknaden, enligt Gabe Eckhouse, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Men ju längre konflikten mellan USA och Iran pågår desto sämre blir möjligheterna att parera bristerna, med stegrande priser som följd.
– Den senaste eskaleringen kommer vid en tidpunkt då stötdämparna i systemet har nötts ned. Vi ska inte lura oss själva och tro att de kommer hålla för alltid, säger Gabe Eckhouse.
Den senaste tiden har drivmedelspriserna som bilister betalar återigen tickat uppåt. De styrs dock inte enbart av priset på olja, utan även av bristande raffinaderikapacitet.
– Vi ser en historisk skillnad mellan priset på råolja och priset på raffinerade produkter. Det hänger ihop med Ukrainas framgångar att stänga ryska raffinaderier, men också att en stor del av världens raffinaderikapacitet finns i Persiska viken, påpekar Gabe Eckhouse.
När det gäller naturgas är det en viktig komponent i den europeiska energiförsörjningen. Högre priser påverkar så väl tysk bilindustri som uppvärmningskostnader för många hushåll på kontinenten. Det slår även svenska elpriser.
Men trots en kraftig uppgång den senaste tiden är det fortfarande långt ifrån toppnivåerna på drygt 300 euro per megawattimme som noterades 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina.
– Då hade vi extrema elpriser i många länder, men där är vi inte nu. Europa är fortfarande beroende av gas, men det är inte samma kris som det var då. Oljan kommer förmodligen bli allvarligare än gasen skulle jag tro, säger Christian Kopfer.
Läs mer:
Trump om nattens attacker: ”Vi hedrade våra döda soldater”
Trumps utspel om Hormuztullar får börsen att skaka
