– Åh, nu blev jag arg, utbrister Fjellner medan han bläddrar igenom stadens budgetförutsättningar.
”De ekonomiska resurserna är begränsade och prioriteringar kommer vara nödvändiga” står det.
– Jag har tjatat om detta i flera år, att vi lånar över en miljon kronor i timmen, att vi snart passerar hundra miljarder i skuld.
Stockholms skuld ligger på rekordhöga 83,5 miljarder, men staden fick så sent som i maj högsta kreditbetyg. I bedömningen står dock att betyget är satt med en förväntan om att skulden ska begränsas, bland annat genom att staden säljer av icke-strategiska tillgångar.
– Och ingenting av det där händer, säger Fjellner.
Han menar att diskussionen om hur skulden ska bromsas måste ske nu, innan räntorna blir ännu högre och påverkar hur mycket pengar staden kan lägga på välfärden.
– Skulden har ökat även under den tid vi har styrt, vilket var en produkt av en annan demografi. Men 2022 var första gången på tolv år som skulden minskade. Vi har lyckats vända den förr och vi nu kan göra det igen.
När skulden sjönk under det grönblåa styret såldes även många av kommunens tillgångar av – bland annat 11 vård- och omsorgsfastigheter, 25 förskolor, två gymnasiebyggnader, fem grundskolor och ett centrum, enligt lokaltidningen Mitt i.
Försäljningarna fick kritik av den dåvarande oppositionen för att vara olönsamma på lång sikt.
Hur ser du på att löpande intäkter försvinner när ni säljer av tillgångar?
– Om vi tar Spybarhuset som exempel har det ju absolut stora hyresintäkter, men det har också ett väldigt stort försäljningsvärde. Det värdet kan användas för att betala av lån som gör att vi slipper räntor.
Stockholms skulder
Kommunkoncernen Stockholms stads skulder (-)/tillgångar (+) har sett ut som följer nedan per den 31/12 respektive år från 2010 till 2025.
Extern nettoskuld (miljoner kr)
2010
– 2 949
2011
– 10 519
2012
– 13 453
2013
– 16 629
2014
– 22 825
2015
– 31 629
2016
– 36 289
2017
– 38 601
2018
– 48 051
2019
– 57 585
2020
– 63 377
2021
– 67 413
2022
– 65 829
2023
– 72 227
2024
– 77 874
2025
– 81 598
Senast uppmätta:
83 520 miljoner kronor 31 juli 2026
Källa: Stadsledningskontoret Stockholms stad
För att få stopp på vad M menar är en ”slowmotion-krasch” går de till val på att införa ett skuldtak som när det nås aktiverar en skuldbroms. Bromsen innebär att kommunfullmäktige måste komma överens om vilka investeringar som kan prioriteras bort, och vilka avyttringar som kan göras.
Fjellner säger att han inte vill behöva sälja fastigheter där staden redan bedriver egen verksamhet. I stället handlar det om lokaler som staden hyr ut. Han vill också sälja mark som i dag är avsedd för allmännyttan till privata byggaktörer, eftersom han inte tycker att allmännyttan håller uppe byggtakten.
Exakt vad skuldtaket ska ligga på vågar han inte säga.
– Det beror på ränteläget och utsikterna framöver. Men en bra princip är: Ju mindre lån vi kan ha, desto bättre.
Enligt Socialdemokraterna självfinansieras 90 procent av skulden genom hyror och avgifter. Emilia Bjuggren, S förstanamn i staden, anser därför att det inte behövs några större förändringar i den ekonomiska strategin.
Enligt prognoser från Sveriges Regioner och Kommuner (SKR) väntar en räntehöjning nästa år, även om den väntas bli relativt låg i ett internationellt perspektiv.
Om kalkylen spricker – är det inte stockholmarna som bär risken?
– Så är det, men man måste titta på vad alternativet är. En stor del av våra investeringar nu handlar om vatten och avlopp. Alternativet är att privatisera vatten- och avloppssystemet, och det räcker att titta på de länder i världen som har gjort det för att se att det blir betydligt dyrare för invånarna, säger Bjuggren.
Under mandatperioden har staden också lånat till investeringar i bostäder och seniorbostäder.
– Men det är på samma sätt där – de är hyresfinansierade, det vill säga en god affär för Stockholm, säger hon.
Hur planerar ni att följa kreditbetygsinstitutets förväntan om att sälja av tillgångar?
– Vi har exempel på saker som vi har sålt den här mandatperioden. Bland annat en kulturmärkt industrilokal i Älvsjö och bostadsrätter i Mariehäll. Vi håller just nu på och säljer en villa i Bromma som tidigare använts som förskola.
Samtidigt säger hon att staden bara bör sälja tillgångar som man inte senare riskerar att behöva hyra tillbaka.
– Det vore som att sälja sin bostadsrätt och checka in på hotell. Det är gött när de första miljonerna finns kvar, men det blir väldigt dyrt i långa loppet.
Spybarhuset, som oppositionen ofta lyfter fram, anser hon inte bör säljas om staden inte får väldigt bra betalt, eftersom det ger så goda hyresintäkter.
Men för att kunna finansiera framtida satsningar är det framför allt viktigt att Stockholm fortsätter att sälja mark för bostadsbyggande, menar Bjuggren.
S har backat från målet om att bygga 140 000 bostäder innan 2030, varav bara 54 procent hade påbörjats 2025. I stället vill de bygga mellan 4 200 och 5 800 bostäder per år. Moderaterna går i stället till val på att skapa förutsättningar för 4 000 småhus nästa mandatperiod.
– Om man vill stoppa bostadsbyggandet så får man en helt annan utmaning. Då måste man sälja betydligt mycket mer andra tillgångar för att få ner skulden i samma takt, säger Bjuggren.
Emelie Värja, chefsekonom på intresseorganisationen SKR, ser inte att Stockholms stad sticker ut med sin skuldsättning på ett problematiskt sätt.
– Det är väldigt svårt att jämföra skulder, men tittar man på soliditeten ligger de relativt bra till.
De kommuner som har högre låneskulder är framför allt kommuner som vuxit kraftigt under den senaste tiden. En låg skuld i en kommun som behöver utvecklas kan tvärtom vara ett tecken på att nödvändiga investeringar inte gjorts, säger Värja.
När blir då skulden ett verkligt problem?
– Om man inte kan betala sina räntekostnader. Men än så länge så skulle jag säga att jag inte är orolig för skuldsättningen i kommunsektorn.
Christofer Fjellner säger ändå att den ökande skulden är ett dåligt tecken.
– När jag ser vilka framtida investeringar som ligger i böckerna, ser jag att det inte håller. Att vänta med den diskussionen tills vi redan har kraschat – när finanskontoret säger att det börjar bli svårt att refinansiera lånen i Sverige – är alldeles för sent.
Läs mer:
Så vill partierna göra Stockholm roligare
10 snabba frågor med Stockholms förstanamn