Varje år föds omkring 5500 barn i Sverige efter assisterad befruktning. Det finns en liten ökad risk för tidig födsel, låg födelsevikt och missbildningar i hjärta och mag-tarmkanal vid provrörsbefruktning (IVF). Men de flesta föds fullt friska och på sikt mår de lika bra som andra barn.
Forskning visar också att barnen klarar sig lika bra i grundskolan som sina jämnåriga. Men det saknas större studier som visar hur det går för barnen på gymnasiet.
För att ta reda på om den assisterade befruktningen påverkar barnens kognitiva förmåga längre fram har Nona Sargisian, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och forskare vid Göteborgs universitet, därför analyserat data från flera nationella register för 15 661 barn födda via IVF. De jämfördes sedan med över 1,4 miljoner spontant tillkomna barn. Alla är födda mellan åren 1987 och 2001.
– Gymnasieutbildning ställer andra krav på analytiskt tänkande jämfört med tidigare skolgång. Därför ville vi se om de lyckas få en avklarad gymnasieutbildning med behörighet för universitetsstudier, säger Nona Sargisian.
När forskarna jämförde betygen och examensgraden såg de först att barn födda genom assisterad befruktning faktiskt presterade något bättre än andra. Men när de sedan justerade för bakgrundsfaktorer hos föräldrarna, till exempel utbildningsnivå, hushållsinkomst, mammans ålder och födelseland, så försvann skillnaden.
Resultatet visar att det inte finns någon skillnad i gymnasieprestation som kan kopplas till själva metoden assisterad befruktning.
– Att IVF-barnen ibland verkar prestera något bättre beror i stället på familjefaktorer, som att föräldrarna ofta har en högre utbildningsnivå, förklarar Nona Sargisian.
Studien, som presenterats på fertilitetskonferensen ESHRE i London, ger betryggande besked för både föräldrar och vårdgivare, menar hon.
– De risker som finns i samband med födseln verkar inte påverka barnens prestationer och förmågor upp i vuxen ålder. För föräldrar som behöver genomgå fertilitetsbehandling är det tryggt att veta att barnen klarar sig bra, ibland till och med bättre än andra, säger Nona Sargisian.
Nio miljoner IVF-barn
Sedan 1978 har mer än nio miljoner barn fötts med hjälp av assisterad befruktning, till exempel IVF.
Det första nordiska IVF-barnet föddes i Göteborg 1982.
IVF är förkortning av in vitro-fertilisering, och innebär att kvinnans ägg plockas ut och befruktas utanför kroppen.
Behandlingen används framför allt vid skadade äggledare, vid tidigare utomkvedshavandeskap, endometrios, oförklarad infertilitet och hög ålder hos kvinnan.
När metoden kom väcktes frågan kring om den var säker för barnen. Än i dag diskuteras det om det är den assisterade befruktningen som ligger bakom de tidiga något förhöjda riskerna, eller om det snarare är föräldrarnas underliggande infertilitet som är orsaken.
Britten Robert Edwards belönades med 2010 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för utvecklingen av IVF.
Läs mer:
Studie: IVF-barn har bättre livskvalitet än andra som vuxna
Anna Bratt: De här alternativen ökar dina chanser att bli gravid (utan nålar)