Coop har dragits med höga priser sedan 1970-talet. I Matpriskollens senaste prisjämförelse på stormarknader, från mitten av augusti, hade Stora Coop än en gång de högsta priserna – i genomsnitt 6 procent över billigaste konkurrenten Willys.
Bilden bekräftas av PRO:s rikstäckande prisundersökning våren 2026 där Stora Coop också var dyrast bland stormarknadskedjorna.
Nu ska Coop försöka bryta mönstret.
– Från och med måndag den 5 oktober sänker vi priserna på de runt 600 vanligaste varorna på Stora Coop med i genomsnitt 6,5 procent, säger Coop Sveriges vd Anders Torell.
Det handlar om allt från Polarvete, flytande smör- och rapsolja till färdiglagad lasagne.
En Stora Coop-butik har totalt omkring 15 000–20 000 varor.
Höjer ni priserna på resten av sortimentet nu?
– Nej, det gör vi inte. Och det är viktigt att säga att prissänkningen är permanent.
De 600 varorna har valts ut bland det som Coops trogna kunder och medlemmar köper mest.
Fakta.Exempel på prissänkningar
Artikel, varumärke, nytt pris, förändring:
● Polarvete, Polarbröd, 34,95 kr, -5,8%
● Yoghurt äpple/vanilj/kanel, Yoggi, 22,50 kr, -9,2%
● Smör- & rapsolja flytande, Arla Köket, 33,50 kr, -8,3%
● Ramlösa original, Ramlösa, 10,95 kr, -7,3%
● Delicatoboll 6p, Delicato, 17,50 kr, -15,3%
● Karins lasagne, Dafgårds, 26,95 kr, -9,9%
Källa: Coop Sverige
– Alla 23 konsumentföreningarna är med på detta och vi lägger oss lokalt i nivå med de närmaste konkurrenterna.
Men på många håll i Sverige är Coop-kunder hänvisade till kedjans mindre butiker, som enbart heter ”Coop”.
– I vår strategi ligger att fortsätta sänkningarna även i våra mindre Coop-butiker, säger Anders Torell.
När ska ni göra det?
– Vi ska först utvärdera sänkningarna vi gör nu på Stora Coop och effekterna av Coops nyligen lanserade medlemsprogram.
Så något datum kan han inte ge.
Coop består av 23 kooperativa konsumentföreningar som äger koncernen och samtidigt sätter sina egna butikspriser. Sedan 1960-talet har det funnits en dragkamp mellan föreningarna och det Stockholmsbaserade Coop Sverige, som sköter bland annat logistik, inköp och expertfunktioner.
Anders Torell tillträdde som Coop Sveriges tillförordnade vd för snart två år sedan. Han blev ordinarie vd förra sommaren. Tillsammans med föreningarna har han tagit fram en ny affärsplan för 2026–2028.
– Prissänkningarna är en del av den.
Bakom Coops prisproblem ligger också ett tapp i marknadsandelar sedan 1960-talet. Mindre volymer ger sämre inköpsvillkor. Förra året var Coop nere på 16,7 procent medan Ica låg på drygt 50.
Flera Coop-föreningar har dessutom, enligt källor till DN, fått betala högre inköpspriser till Coop Sverige än vad Ica-handlare betalat för motsvarande varor, något som skapat irritation.
Fakta.Coop och priserna
● KF:s mönsterstadgars första kapitel, första paragraf anger något som kan ses som föreningarnas grunduppgift: ”att främja medlemmarnas hushållning”.
● I den interna KF-skriften ”Dynamisk struktur” från 1960 ges paragrafen en konkret mening: ”Om de kooperativa priserna är högre än de enskilda företagens har rörelsen ingen uppgift att fylla.”
● Kooperativa KF byggde hela sin historiska framgång på låga priser. Man utmanade karteller, byggde egna fabriker, stora centrallager och i många fall kunde priser på glödlampor till mjöl halveras. Men KF har tappat marknadsandelar varje år sedan 1960-talet, vilket pressade upp inköpspriser.
● Kooperationen tappade på 1970-talet sitt prisförsprång till Ica, och kring 2010 var Coop 10–15 procent dyrare än branschgenomsnittet – en prisskillnad som etablerade bilden av kedjan som ett dyrare alternativ.
På frågan hur han fått föreningarna med sig, säger Anders Torell att det automatiserade lagret i Eskilstuna, som dragits med stora inkörningsproblem, fungerar bättre och sänker kostnaderna. Även it-systemen har effektiviserats.
– När vi driver volym på de prissänkta artiklarna ger det oss bättre förhandlingskraft mot våra leverantörer. Volym betyder allt.
Så föreningarna får lägre inköpspriser?
– Ja, det kommer de att få.
Coop har små ekonomiska marginaler för en prissatsning. Förra året gjorde föreningarna en sammanlagd förlust på 900 miljoner kronor och Coop Sverige blödde 300 miljoner. Sedan 1988 har de samlade förlusterna uppgått till omkring 30 miljarder kronor.
Anders Torell säger sig nu se ett trendbrott.
– Jag kan inte gå in på detaljer, men när vi summerar årets resultat hittills från alla föreningar och Coop Sverige har vi en klar resultatförbättring. Och de senaste tre månaderna har vi tagit marknadsandelar.
Ökningarna är små – 0,1–0,2 procentenheter i månaden – men Torell lägger stor vikt vid dem.
– Det är jätteviktigt. Jag ser ett trendbrott.
Kommer ni att kliva upp från jumboplatserna i nästa Matpriskollen?
– Vi har kontinuerligt klivit upp på den rankningen sedan jag tillträdde.
Tidslinje.KF – en gång en stor folkrörelse och Sveriges största företagsgrupp
1899. Kooperativa förbundet, Sveriges kanske största medlemsägda folkrörelse startas. KF är ett samlande paraply för konsumentföreningar som i sin tur driver matbutikerna. Den demokratiska grundregeln ”en medlem – en röst” var grunden.
1905. I ett styrelseprotokoll skrivs en central mening: ”Låtom oss tydligt och klart se att den rörelse vi arbeta uti icke är någon vanlig krämarrörelse, utan ett ekonomiskt system vars främsta mål måste vara en lyckligare mänsklighet”
1924. KF:s arkitektkontor startas och blir snabbt det största och mest tongivande i Norden. KF introducerar funkisen på bred front i Sverige.
1926. Vår Gård i Saltsjöbaden köps – Kooperationens eget utbildningscentrum där tusentals butikschefer och biträden årligen genomgick kurser under sju decennier.
1930-talet. Industrisektorn byggs upp. Svenskarna fick folkhemsvarumärken som Lumalampor, Hugindammsugare, Gislaveddäck, Cirkelkaffe, Eve-smör – och Gustavsbergsporslin ritat av Stig Lindberg till söndagsmiddagarna.
1947. KF:s kvalitetskulturtidskrift Tidningen Vi når 40 procent av svenskarna och dominerar kulturvärlden.
1952 fanns som flest arkitektritade vita funkisbutiker i Sverige – 8 200 stycken.
1965 är storskaligheten här. Det öppnas två Domusvaruhus per månad och totalt byggs 200 Domus som förändrar svenska stadskärnor i grunden.
1966 delar KF och Ica marknadsandel på cirka 35 procent. KF tappar sedan varje år ner till 17 procent medan Ica gått upp till runt 50 procent.
På 1970-talet sondmatar KF kontinuerligt 18 svaga föreningar med stora summor – utan att de behöver prestera tillbaka. Samtidigt krisar industridelen.
1993 är KF en hårsmån från konkurs. Man säljer fastigheter, aktier och företag för 5 miljarder kronor för att rädda den blödande butiksverksamheten – som sedan fortsatt att blöda ymnigt.
2002 startas Coop Norden för att få storskalighetsfördelar, men det avslutades 2008.
2025 är de sammanlagda förlusterna 1,2 miljarder kronor.
Jonas Fröberg skrev år 2024 boken ”Huset mitt i byn” (Weyler förlag) som skildrar Konsumrörelsens uppgång och fall.