Klockan är halv sex på morgonen när sjuksköterskan Gonca Baybas Demirok låser dörren till familjens vita parhus.
Akvariet i köket är mörkt. På ovanvåningen sover 5-åringen, 4-åringen och maken.
Med en matlåda i ryggsäcken promenerar hon genom det nybyggda området i Skogstorp, en knapp mil utanför Eskilstuna.
Fågelkvitter och direktbuss till Mälarsjukhuset.
– Innan vi köpte hus jämförde jag olika områden. Jag tycker om att ta reda på saker, säger Gonca Baybas Demirok.
Med samma noggrannhet tittade hon på villkor och möjligheter i olika länder innan hon bestämde sig för var hon skulle använda sin sjuksköterskekompetens och börja ett nytt liv med familjen. Valet föll på Sverige.
Flytten från Turkiet gick för drygt två år sedan. I höstas fick hon svensk sjuksköterskelegitimation. Nu arbetar hon på Mälarsjukhusets njuravdelning som under flera år har varit beroende av hyrpersonal, kämpat med underbemanning och dålig stämning.
– Jag trivs jättebra, säger Gonca Baybas Demirok.
Sjuksköterskor är ett bristyrke och den yrkesgrupp i vården som det enligt regionernas prognoser kommer att bli svårast att få tag på de närmaste 15 åren. Trots det utgör de endast en bråkdel av alla arbetskraftsinvandrare i Sverige.
I mitten av april i år hade 23 sjuksköterskor arbetstillstånd eller pågående ansökningar om arbetstillstånd, visar siffror från Migrationsverket.
Men det finns en önskan om att locka fler. Något som Region Sörmland har lyckats med.
– För att möta det växande behovet av personal behöver vi en bredare rekryteringsbas. Där spelar utrikesfödda en viktig roll, säger Helena Ossmark som arbetar med rekrytering och arbetsmarknadsfrågor i regionen.
Hon pratar om ett skifte. Tidigare handlade hennes arbete om att underlätta för människor som kom till Sverige med vårdkompetens att hitta ett jobb.
Nu gäller det att vara en attraktiv arbetsgivare i konkurrens med andra länder som också har en åldrande befolkning och ett stort behov av vårdpersonal, säger Helena Ossmark.
– Nu är bristen och behoven så pass mycket större att vi behöver vara mer aktiva i den här rekryteringen.
I höstas startade ett nätverk med fler regioner, bland annat Gävleborg och Örebro, som vill gå samma väg.
Klockan är nio och på Mälarsjukhusets njuravdelning är det omvårdnadsrond. Undersköterskor och sjuksköterskor sitter runt ett bord och diskuterar de inneliggande patienterna. Ansvarig läkare har hasat ner i en stol lite längre bak i rummet.
Det tog ett tag innan det kändes bekvämt att ”dua” kollegor. Inte minst läkare, berättar Gonca Baybas Demirok.
– I Sverige är det mindre hierarkiskt i vården, det passar mig. Jag tycker om att arbeta i team.
Vissa chefer har varit mer öppna än andra inför möjligheten att lösa bemanningsproblem med sjuksköterskor från andra länder, enligt hr-avdelningen. En av dem är njuravdelningens chef Elsa Backberg-Dahlén, som själv pratar svenska med fransk brytning.
Hon berättar att utlandsrekryteringarna har hjälpt henne att bryta en negativ spiral på avdelningen. De har lyft bemanningen och stämningen och gjort det lättare att locka ny personal.
Gonca Baybas Demirok började arbeta samtidigt som en sjuksköterskekollega från Iran. Först som hälso- och sjukvårdsassistent. Samtidigt pluggade hon på folkhögskolan i Eskilstuna för att bli bättre på svenska och klara proven och testerna som krävs för att få svensk sjuksköterskelegitimation.
Det var en lång process på ett och ett halvt år. Nu bidrar hon med eftertraktad yrkeserfarenhet i en tid då många sjuksköterskor går i pension och ersätts med nyutbildade.
Gonca Baybas Demirok har arbetat elva år som sjuksköterska på ett turkiskt militärsjukhus.
– Jag såg direkt att hon var kompetent och hade sjuksköterskeskills, säger Elsa Backberg-Dahlén.
Bristen på vårdpersonal har fått vårdens bemanning att fungera som ett grodspel på tivoli. När en arbetsplats blir mer attraktiv och en groda slås ner dyker en ny groda upp någon annanstans.
Specialistsjuksköterskor inom operation och anestesi är särskilt svåra att få tag på. Under en period hade centraloperation på Mälarsjukhuset inga sökande alls till lediga tjänster, berättar vårdenhetschefen Paul Ingulfsson.
Nu har kliniken under två års tid fått nio nya specialister – från Iran.
Jalil Setareh är mitt i den tidskrävande processen att få svensk sjuksköterskelegitimation. Han fick kontakt med Mälarsjukhuset via en iransk före detta kollega. Snart ska de arbeta tillsammans igen, fast i Eskilstuna.
Samira Keykhosravi beskriver hur hon började läsa svenska online i smyg för att ingen skulle stoppa henne från att lämna Iran.
– Ibland satte jag mig i bilen och pratade med mig själv. Samira, allt blir perfekt, allt blir okej, du kan, du kan, du kan. Jag är stolt över att jag klarade det.
De senaste åren har varit en resa även för de svenska kollegorna på operationskliniken. Operationssjuksköterskan Anna Horai har handlett en av sjuksköterskorna från Iran genom språkförbistringar och kulturkrockar.
Hon minns ett tillfälle då de inte lyckades kommunicera. Till slut tog hon sin erfarna kollegas hand för att visa hur huden görs ren inför operation enligt svenska rutiner.
– Jag gick in i det här med ett öppet sinne och tålamod. Jag har delat skratt och tårar och inte bara fått en ny kollega utan en vän, säger hon.
Är arbetskraftsinvandring lösningen på vårdens bemanningsproblem? Troligtvis inte, är svaret från SNS Konjunkturråd i en ny rapport om välfärdssektorns personalförsörjning.
Trots att Sverige har haft ett generöst system för arbetskraftsinvandring sedan 2008 har det inte gynnat vården, konstaterar rådet.
Nu snävas reglerna till. Lönekrav, tonårsutvisningar och förslag om att kunna återkalla permanenta uppehållstillstånd skapar oro, berättar Helena Ossmark på hr-avdelningen.
– Om inte Sverige har trygghet att erbjuda så väljer vårdens specialister ett annat land helt enkelt, säger hon.
Inom regeringsuppdraget ”Work in Sweden” tar Helena Ossmark just nu fram ett introduktionsprogram som andra regioner ska kunna använda om de anställer från utlandet.
Redan nu finns flera sjuksköterskor från Iran som är redo att komma till Sverige. Region Sörmland har sedan ett och ett halvt år tillbaka en pågående onlineutbildning där sex potentiella medarbetare några timmar i veckan får undervisning i svenska och teori inför testerna som kan ge svensk legitimation.
De är inte lovade jobb. Det var tanken – men nu är framtiden oviss av flera skäl.
Sedan USA attackerade Iran har internet fungerat dåligt. Dessutom har Region Sörmland infört anställningsstopp på grund av sämre ekonomi.
Den turkiska sjuksköterskan Gonca Baybas Demirok har just nu bara ett tvåårigt arbetstillstånd, men ser sin framtid i Sverige.
Hennes man har fått jobb på ett lager. I helgen är sonen bjuden på sitt första barnkalas på Leos Lekland.
– Självklart vill vi stanna här.
Fakta.Stort behov av sjuksköterskor
Det är inte bara i Sverige som behovet av sjuksköterskor är stort och väntas öka. Bristen syns i hela världen.
Störst väntas den bli i Afrika, Sydostasien, östra Medelhavsområdet och delar av Latinamerika.
Därför larmar den internationella sjuksköterskeorganisationen ICN för ”brain drain” – att rika länder lockar sjuksköterskor som egentligen behövs där de kommer ifrån och har blivit utbildade.
Källa: SCB, WHO
Läs också: Äldrevården är beroende flyktingar
