När regeringen på måndag presenterar budgeten är det inte bara med ett budskap om att Sverige ser ut att missa klimatkraven inom transporter och jordbruk med 5,8 miljoner ton. Budgeten kommer också att visa på ett gigantiskt underskott i EU:s klimatkrav på skog och mark.
Enligt uppgifter till DN handlar det om hela 70 miljoner ton växthusgasutsläpp fram till 2030. Det motsvarar Sveriges samlade utsläpp under ett och ett halvt år.
Regeringen har i princip gett upp förhoppningarna om att klara klimatmålen.
– Man måste tala klartext om detta. Att nå våra klimatmål som det ser ut just nu skulle kräva en kraftigt höjd reduktionsplikt och kraftigt minskad skogsavverkning. Det är inte ett alternativ för den här regeringen, säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till DN.
Hon har på senare tid haft upprepade möten med EU-kommissionen, där Sverige har fört fram synen att framför allt klimatkraven på skogen är ohållbara. Statsminister Ulf Kristersson (M) har också tagit upp frågan direkt med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – och tidigare i veckan skickade han och Finlands statsminister Petteri Orpo ett brev till von der Leyen där de vädjade om förståelse för utmaningarna att nå kraven.
Orsaken till krisen är att tillväxten i den svenska skogen har tvärnitat de senaste 10 åren. Avverkningarna har ökat kraftigt – samtidigt som skogen har drabbats av bland annat torka och angrepp från granbarkborrar, som ytterligare förvärrat ekvationen. DN har också kunnat visa hur nya mätningar dessutom visar att skogen i sig växer långsammare än tidigare.
Detta är också en huvudvärk för svenska bilister. Missade klimatkrav för skogen leder till att klimatkraven på transporter och jordbruk ökar. Flera bedömare har länge larmat för den i princip olösbara ekvationen.
– Det kan bli väldigt jobbigt om vi fortsätter ignorera detta, sade ekonomiprofessor John Hassler till DN i december förra året.
I den kommande budgeten har regeringen, enligt DN:s uppgifter, inga förslag som är i närheten av att stänga de stora gapen.
När det gäller klimatkraven på transporter och jordbruket (ESR) väntas budgetens förslag minska utsläppen med 1,5 miljoner ton fram till 2030 – en fjärdedel av vad som krävs för att klara kraven. Det sker bland annat genom att klimatpremien för lätta lastbilar förlängs och ytterligare satsningar på laddstolpar.
För skogssektorn är effekten ännu mindre. Enligt beräkningarna väntas regeringens förslag minska gapet med 160 000 ton fram till 2030, 2 procent av vad som krävs.
Enligt EU-minister Jessica Rosencrantz har regeringen länge sett vad som var på väg att ske. Därför lade regeringen ner sin röst när klimatkraven på skogen klubbades i EU våren 2023.
– Våra farhågor har besannats. Nu har Sverige väldigt svårt att nå målet utan omfattande inskränkningar av svenskt skogsbruk, vilket skulle få förödande konsekvenser, säger hon.
Vad vill ni att kommissionen ska göra?
– Vad exakt dialogen med kommissionen mynnar ut i får vi återkomma till.
De kraftigt sänkta klimatkraven på bensin och diesel gör ekvationen ännu svårare. Var det fel väg att gå?
– Vi vill inte gå tillbaka till en situation med orimligt höga bränslepriser för svenska familjer.
Tror du att Sverige klarar några av sina klimatmål, ja eller nej?
– Vi kommer fortsätta jobba för att nå våra klimatmål.
Ja eller nej?
– Det är en alldeles för svår fråga för att bara svara ja eller nej på.
Läs mer:
Romina Pourmokhtari (L) om oväntade utsläppsgapet: ”Tufft att ta till sig”
Här avgörs Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser
