100 fotbollsplaner med naturskog. Varje dag.
Så snabbt försvinner nu de skogar som aldrig tidigare har kalavverkats, de så kallade kontinuitetsskogarna.
I en ny rapport slår Skogsstyrelsen fast att decennier av storskaligt kalhyggesbruk har drivit hundratals skogslevande arter till gränsen. Och i stället för att bromsa in har avverkningstakten i de allra mest skyddsvärda skogarna på senare tid växlats upp.
– Sedan 2022 ser vi en stor ökning. Då avverkades 6 000 hektar om året av de här skogarna, nu är vi uppe i 26 000 hektar. Det är ett högt avverkningstryck på skogar som är otroligt viktiga för den biologiska mångfalden och våra hotade arter, säger Camilla Andersson, utredare på Skogsstyrelsen och medförfattare till rapporten.
I dag saknar totalt 1,2 miljoner hektar av dessa värdefulla skogar nedanför fjällen någon form av skydd. Om dagens avverknings- och skyddstakt fortsätter beräknas drygt en halv miljon hektar ha hunnit få skydd om 25 år, medan 670 000 hektar har huggits ner. Det skulle innebära förlorade naturskogar motsvarande fem Öland.
Skulle staten i stället helt sluta att skydda ny skog kommer samtliga 1,2 miljoner hektar att vara avverkade inom ungefär 46 år, enligt Skogsstyrelsen.
Camilla Andersson förklarar att det inte bara går att plantera nya träd som ersättning för det som huggs ner.
– Vi kan inte få tillbaka de här skogarna när de är borta. Det blir irreversibla förluster eftersom det tar så väldigt lång tid att utveckla och skapa de här livsmiljöerna och strukturerna, säger hon.
I dagsläget lämnar skogsbruket en viss miljöhänsyn vid avverkning i form av sparade träd och kantzoner. Men Skogsstyrelsen underkänner i praktiken detta som en lösning för att rädda den krympande mångfalden.
– Vår analys visar att bara en liten andel av hänsynen kan fungera som livsmiljö för de mest krävande arterna. Det är hyggesfritt brukade skogar och stora hänsynsytor som har störst effekt, säger Camilla Andersson.
Skogsstyrelsens larm frontalkrockar med den berättelse som branschorganisationen Skogsindustrierna för fram. I en ny opinionskampanj hävdar branschen att det är allmänhetens kunskap det är fel på.
De pekar bland annat på att det planteras två till tre nya träd för varje träd som avverkas, och att Sverige i dag har dubbelt så mycket ”gammal skog” (äldre än 140 år) som för 30 år sedan.
Men enligt Skogsstyrelsen pratar branschen om fel saker.
– Den gamla skogen ökar, men naturskogarna minskar. En kalavverkad skog saknar i stort sett förutsättningar att utvecklas till en naturskog, det tar flera hundra år, säger Camilla Andersson.
Den nya rapporten blottlägger också en klyfta mellan vetenskapen och regeringspolitiken. Som DN tidigare rapporterat har regeringen instruerat Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att lägga sig på en absolut miniminivå i den nationella planen för EU:s nya naturrestaureringslag.
Genom att välja 1995 som referensår har regeringen i praktiken slagit fast att Sveriges skogar redan uppfyller EU:s krav, och satt behovet av att återskapa ny skog till noll.
Men Skogsstyrelsens nya rapport pekar ut ett helt annat behov. För att ens nå en ekologisk smärtgräns – där 20 procent av naturens ursprungliga livsmiljöer bevaras – saknas det i dag 1,56 miljoner hektar skoglig livsmiljö som måste undantas från skogsbruk eller restaureras. Det är lika mycket som fem Gotland.
Om regeringen håller fast vid 1995 som referensår klämtar klockan för de sista oskyddade naturskogarna.
– Eftersom vi har perspektivet att bevara biologisk mångfald är 1995 års arealer inte intressanta. Det ekologiska behovet når vi inte om man fortsätter att avverka de här skogarna i den här hastigheten, säger Camilla Andersson.
Fakta.Naturkrisen i den svenska skogen
● I sydsvenska län som Blekinge och Skåne har över 30 procent av de skogslevande arter som missgynnas av kalhyggen numera försvunnit regionalt.
● Totalt i landet har minst 66 skogslevande arter försvunnit helt från den svenska naturen.
● Siffran är troligen underskattad på grund av en tidsfördröjning i ekosystemen, en så kallad utdöendeskuld. Fenomenet innebär att isolerade arter riskerar att dö ut decennier efter att deras livsmiljöer har avverkats.
● I en orörd naturskog kan en tall bli 500 år och en gran 300 år, medan den genomsnittliga avverkningsåldern i dagens skogsbruk har sjunkit till under 100 år.
● Över hälften av landets produktiva skogsmark är i dag 60 år eller yngre, medan endast cirka 5 procent har hunnit bli äldre än 160 år.
● För att känsliga mossor ska överleva på ett kalhygge krävs att de sparade trädgrupperna är minst en halv hektar stora, men oftast lämnas betydligt mindre ytor än så.
Källa: Skogsstyrelsen (”Biologisk mångfald i skogen”, 2026)
Läs mer:
EU-lagen som regeringen inte vill ha: Så ska den genomföras
Maktutredning larmar: ”Skogsindustriellt komplex” styr Sverige
Slaget om planeten: Måste vi bli fattigare för att överleva?
