När den amerikanske presidenten Donald Trump besökte Japan på sin Asienturné var Takaichi bara var några dagar gammal på premiärministerposten. De två tycks ha fattat omedelbart tycke för varandra. På bilderna är de idel leende. Trump berömmer Takaichi – som är hennes efternamn – för fast handslag och lovar att alltid finnas där om hon behöver hjälp. Takaichi returnerar med ett löfte om att nominera Trump till Nobels fredspris.
Att de två skulle gå bra ihop är ingen överraskning. Takaichi Sanae tillhör den konservativa falangen i Japans maktparti LDP och stod nära den mördade tidigare premiärministern Shinzo Abe, som gärna spelade golf med Donald Trump.
Och Takaichi och Trump påminner om varandra i sin retorik om invandring. ”De äter hundar…de äter katter”, påstod Trump utan understöd om haitier i en liten stad i Ohio. När Takaichi kampanjade till ledarposten i LDP hävdade hon att utlänningar sparkar och misshandlar rådjur, som betraktas som heliga, i Naraparken, i Takaichis hemstad.
Precis som Trump saknade hon belägg för påståendet.
– Jag har fått det bekräftat på mitt eget sätt, svarade hon undflyende när hon pressades att lägga fram bevis på rådjursmisshandeln.
Sant eller inte, verkade inte spela någon roll. Det viktiga för Takaichi var att spela på den högerpopulistiska våg som sköljer in över Japan och som har lett till att LDP förlorat röster till nya uppstickarpartier på högerkanten i de två senaste parlamentsvalen. Detta hot mot LDP, som regerat i Japan under nästan hela efterkrigstiden, gjorde att invandring och massturism fick en ovanligt framträdande roll i LDP:s ledarstrid.
Takaichi drog det längsta strået genom att stämma upp i en retorik liknande den bland partierna på ytterkanten. Hon anklagar invandrare för att leva på bidrag, begå brott och inte respektera japansk kultur. Går hårt åt så kallade ”spökarbetare”, de som stannar kvar i Japan efter att visumet gått ut. De måste genast deporteras, manade Takaichi.
Den främlingsfientliga retoriken spelar an på ekonomisk oro bland japaner. Inflationen och ökade levnadskostnader skapar missnöje. Dessutom är Japan ett homogent samhälle som traditionellt haft en strikt invandringspolitik. Det senaste året har dock gränsen blivit öppnare och flera program som tillåter arbetskraftsinvandring införts. I dag har Japan fler invandrare än någonsin, även om de som andel av hela befolkningen är få jämfört med de flesta andra rika länder i världen.
Förändringen i invandringspolitiken har pressats fram av Japans djupa demografiska kris. Antalet invånare sjunker snabbt. Drar man ut dagens trend med låga födelsetal kommer befolkningen ha halverats till 63 miljoner år 2100. Och då kommer bara hälften av vara i arbetsför ålder.
Därför behöver Japan ett tillskott av människor utifrån, anser de flesta ekonomer. Utan dem kan inte ekonomin växa och välfärdssystemet riskerar att krackelera. Det råder redan akut brist på exempelvis lärare, läkare och vårdbiträden.
De påstådda problem med utlänningar som högernationalister i Japan målar upp känns igen från flera andra länder. Anklagelserna sträcker sig också till utländska turister, som har exploderat i Japan de senaste åren. De respekterar inte våra sedvänjor, hävdar en våg av inlägg i sociala medier.
Men anklagelserna har svag förankring i verkligheten, påpekar japaner som oroar sig för ökad rasism i landet. De spökarbetare Takaichi pratar om är bara runt 70 000 av runt 3,6 miljoner utlandsfödda med uppehållstillstånd. Och vad gäller utnyttjande av Japans sociala välfärdssystem är inte utländska invånare överrepresenterade. De, som utgör ungefär 3,1 procent av befolkningen, får 3,2 procent av utbetalningarna, enligt offentlig statistik. Inte heller finns något stöd för ökad brottslighet bland utlänningar. Tvärtom, antalet brott som begås av utlänningar har gått ner med 30 procent jämfört med för 20 år sedan.
För lokala politiker ute i landet är verkligheten och önskemålen helt andra än den politik Takaichi signalerar. De behöver fler människor som kan jobba i allt ifrån äldrevård till fabriker. Och de efterlyser att regeringen i Tokyo ger dem stöd och riktlinjer. I somras gick guvernörerna i samtliga 47 prefekturer ut med en deklaration där de vädjar om en politik som underlättar för invandrare att leva sida vid sida med japaner. De vill att regeringen har en budget för integration och exempelvis språkundervisning. Utlänningar som bor i Japan ska inte bara ses som arbetare, utan också som en del av samhället, menade guvernörerna.
