Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
2013 sände SVT:s ”Uppdrag granskning” reportaget ”En skola för alla”. Där avslöjades att många fristående aktörer fuskade med antagningen: Medan den ambitiösa flickan välkomnades, fick den struliga pojken nej.
Dåvarande utbildningsminister Jan Björklund (L) sade i programmet – som nu visas i repris i förkortad version med anledning av ”Uppdrag gransknings” 25-årsjubileum – att han var besviken, upprörd och förbannad. Och avslöjandet ledde till en politisk debatt om skolsegregationen och kösystemet – en diskussion som pågår än i dag.
Blottandet av köfusket var dock inte det enda som hände i Skolsverige 2013.
Tidigare samma år hade den blocköverskridande Friskolekommittén, ledd av Lars Leijonborg (L), lagt fram flera förslag för att få bort avarter och stärka rättssäkerheten. Ett av de mer omdiskuterade var att offentlighetsprincipen skulle utredas för att sedan införas i friskolorna på samma villkor som i de kommunala, vilket motiverades med att verksamheterna är helt skattefinansierade och ägnar sig åt myndighetsutövning.
Svara sedan på om du fortfarande tvivlar på att insynen i friskolorna måste öka.
Problemet är exempelvis att föräldrar inte kan kontrollera att en friskola följer köreglerna, vilket ”Uppdrag gransknings” avslöjande tydliggör vikten av. Men det handlar också om att vi i dag inte kan se vad ägarna gör med skolpengen, som enbart består av skattemedel.
Därför är inte frågan varför Tidöregeringen nu har landat i att alla friskolehuvudmän med minst 450 elever ska omfattas av offentlighetsprincipen – medan de små får vissa lättnader (DN 19/1). Frågan är varför friskolebranschen, som länge kämpat mot ett införande, gjorde misstaget att sätta kortsiktiga vinster före att rätta till problemen som många nu få en ökad insyn i.
Om friskoleföretagen redan kring 2013 hade börjat arbeta med att strypa skolornas möjlighet att sätta glädjebetyg, få lättundervisade elever och plocka ut vinst trots undermålig verksamhet, hade behovet av att förbättra transparensen varit betydligt mindre än i dag. Då hade regeringen kanske kunnat nöja sig med att sjösätta den ”insynsprincip”, som nyligen utreddes.
Jämfört med offentlighetsprincipen skulle en sådan dock inte bara göra det lättare för friskolor att dölja information, enligt utredningen. Kanske skulle det även bli långdragna rättstvister, befarar den.
Läs de meningarna igen. Och svara sedan på om du fortfarande tvivlar på att insynen i friskolorna måste öka.
Läs mer:
Ledare: Två val har vunnits på frågan – men i Sverige vågar inget parti ta chansen
Ledare: Plötsligt backade Busch om utvisningarna – då hettade debatten till
