– Bankerna följer efter marknadsräntor som stiger eller går ner. Det där följer vi noga och det brukar vara en ganska stark korrelation helt enkelt, säger Thedéen om boräntehöjningarna.
Men samma justering borde synas när det gäller bankernas inlåning från kunder, det vill säga på räntorna på spar- och transaktionskonton, tycker Thedéen.
– Man ställer sig frågan varför bankerna inte samtidigt höjer räntan på spar- och transaktionskonton, för där borde det ju också synas, säger han.
– Det är en fråga som borde väckas. Hur det ser ut på sparräntorna? tillägger han.
Thedéen varnar samtidigt för att kriget i Mellanöstern – som inleddes med USA:s och Israels bombattacker mot Iran den 28 februari – kan bli utdraget och omfattande. Det kan leda till en situation som kräver penningpolitiska åtstramningar, det vill säga höjd styrränta från Riksbankens sida.
– Vi måste tyvärr konstatera att krisen fortsätter och att oljepriset är högt, säger Thedéen, när han jämför med situationen för två veckor sedan när Riksbanken beslöt att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent och som huvudscenario fortsätta flagga för nästa räntehöjning först i slutet av 2027.
– Det kommer med nödvändighet att spilla in i de direkta inflationseffekterna, alltså diesel- och bensinpriser och sådana saker, tillägger han.
I marknadens prissättning, som rört sig dramatiskt under Irankriget, ligger sannolikheten just nu på tre höjningar av styrräntan redan i år.
Han ser inga kristecken i finanssystemet än så länge:
– Den stora dramatiken vad gäller finansiella marknader finns på råvaru- och oljemarknaden. Men också på räntemarknaden. Här har det varit väldigt, väldigt stora rörelser. Men det har än så länge inte funnits några tydliga tecken – definitivt inte i Sverige – att det skulle skaka om systemet.
