Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Några timmar innan USA grep och förde bort Venezuelas president Nicolás Maduro satt han i ett möte med en kinesisk delegation i Caracas. Qiu Xiaqi, Kinas särskilda sändebud för Latinamerika och Karibien, fick höra hur presidenten uttryckte sin tacksamhet.
”Han är som en äldre bror”, sade Maduro om den kinesiske ledaren Xi Jinping.
Xi var en av få ledare i världen som gratulerade Nicolás Maduro till hans seger i presidentvalet 2024, ett resultat som ifrågasattes i stora delar av resten av världen.
Nu fördömer Kina, liksom många andra länder, USA för attacken.
Kina har backat upp Venezuela sedan omvärlden började utsätta landet för sanktioner. Handeln med Kina har varit en väg ut ur isoleringen. Kina har byggt järnvägar, vägar och kraftstationer. I gengäld har Kina fått olja. Förra året köpte världens största oljeimportör 80 procent av den olja Venezuela exporterade, även om det bara utgjorde 4 procent av all olja Kina importerade.
Kina vet att Venezuela har världens största dokumenterade oljereserver och har agerat därefter. År 2024 tecknade ett privat kinesiskt företag ett 20-årskontrakt med två venezuelanska oljefält. Projektet är tänkt att i slutet av 2026 ge 60 000 fat olja om dagen.
Nu oroar sig Kina för vad som ska hända med investeringarna när USA får inflytande över oljeindustrin. Samtidigt har betydelsen av Venezuela minskat för Kina, jämfört med andra länder i Latinamerika, som Brasilien, Chile, Peru och Mexiko. Full fart framåt råder särskilt i handeln med Brasilien.
Kina stärkte förra året sitt globala inflytande efter att ha visat hur beroende resten av världen är av landets sällsynta jordartsmetaller. Före årsskiftet publicerade Peking ett policydokument om Latinamerika, som experter förutsåg kan vara en föraning om kampen om det regionala inflytandet mellan USA och Kina som väntar där. Det var det första dokumentet som Kina publicerade om Latinamerika på nästan ett årtionde.
Kina väntas avvakta och se hur Trump går vidare efter det överraskande draget i Venezuela – som skapat kaos
Bedömare i Washington tolkade Pekings plan som en avsikt att expandera sina diplomatiska och ekonomiska förbindelser på kontinenten – och därmed positionera sig som ett alternativ till USA.
Den 3 januari kom så den amerikanska attacken och Venezuelas president fördes bort.
– Det här är den västra hemisfären. Vi bor här – och vi tänker inte tillåta västra hemisfären att bli en bas för operationer för motståndare, konkurrenter och rivaler till USA, sade den amerikanske utrikesministern Marco Rubio i en intervju med tv-bolaget NBC.
Budskapet, knappast dolt, tolkades i Kina som att landet ska försvinna från USA:s bakgård.
Kina har svarat med att USA agerar som ”världens domare”, när alla länder borde omfattas av internationell rätt. Men troligen stannar det vid kritiska uttalanden. Kina väntas avvakta och se hur Trump går vidare efter det överraskande draget i Venezuela – som skapat kaos och gett Kina, som gillar förutsägbarhet, något att fundera över.
Det kinesiska dilemmat är att inte äventyra vapenstilleståndet i handelskriget med USA, och samtidigt säkra investeringarna och inflytandet i Latinamerika.
På hemmaplan har händelsen i Venezuela lett till att kinesiska nationalister frågar sig på sociala medier varför Kina inte kan göra som USA och gripa presidenten på Taiwan. Kinas mål är ingen hemlighet: en förening av den självstyrande ön med fastlandet. Däremot ser ledningen i Peking inte Taiwan som en internationell angelägenhet, utan en intern affär som inga andra länder har med att göra.
Läs mer:
”Donroedoktrinen” – nu vänder Trump blicken mot Latinamerika
Labubu gjorde Kina ”coolt” – här är bakslagen för Trump
