Vapenvilan är över, förklarade Trump under Natomötet i Ankara i början av juli. Sedan dess har USA flera dagar i följd anfallit Iran, som svarat med motangrepp.
President Trump lutar till och med åt att utöka de militära insatserna i Iran, skriver The Wall Street Journal. I Vita huset har planer om utökade flygattacker diskuterats, enligt tidningen.
Ett av målen i skottgluggen kallas ”Pickaxe Mountain”. Ett nätverk av tunnlar inuti ett berg, utanför staden Natanz. Platsen kopplas till Irans kärnprogram, men antas vara ofärdig, skriver Wall Street Journal. Vilken typ av verksamhet som pågår i den underjordiska anläggningen är okänt för allmänheten.
Källa: Institute for Science and International Security. Satellitbild: Google
Anders Persson, forskare på Linnéuniversitetet, beskriver platsen som en mardröm ”ur ett källkritiskt perspektiv”.
– Misstanken, inte minst från israeliska bedömare, är att det är en plats där Iran sysslar med saker som är kopplade till att utveckla kärnvapen. Men det finns inga bevis för det.
Samtidigt sitter Trump troligen på mer underrättelseinformation än de flesta, säger Anders Persson. Och enligt presidenten har USA anläggningen i sikte.
– Vi ska slå till mot Pickaxe Mountain, sade presidenten i radioprogrammet The Hugh Hewitt Show på tisdagen.
När USA sommaren 2025 slog till mot kärnanläggningarna i Fordow och Natanz släpptes 14 bomber av typen GBU-57, den tyngsta bland de så kallade bunkerknäckarna.
GBU-57 sägs vara den kraftfullaste icke-nukleära bomben. Ändå tvivlar Albin Aronsson, säkerhetsanalytiker på FOI, på att insatsen är möjlig att genomföra.
– De väger ju över tio ton, men de kan inte komma hur långt ner som helst och iranierna har efter decennier av förberedelser byggt de här bunkrarna så att de är väldigt svåra att slå ut.
Anledningen till att attackerna mot Fordow och Natanz hade viss framgång var att Pentagon fick underrättelseinformation om ett ventilationsschakt i vilket bomberna släpptes ner.
Det är oklart om USA har samma underrättelseinformation om Pickaxe Mountain. I vilket fall som helst krävs en omfattande insats för att orsaka skada, säger Albin Aronsson.
– Det kan behövas en kombinerad insats med specialförband som tillsammans med flygbomberna eventuellt penetrerar rätt. Soldaterna kan få bära på mycket utrustning långt in i Iran. Sedan måste de dessutom föras ut på ett säkert sätt. Det blir en komplicerad och riskfylld insats.
Wall Street Journal skriver att ett alternativ för USA är att slå till mot annan infrastruktur kopplad till anläggningen, exempelvis strömförsörjningen eller utrustningsleveranser.
Oavsett hur USA går till väga skulle en sådan attack innebära en upptrappning, bedömer Anders Persson. När de två sidorna började angripa varandra igen trodde han först att det handlade om begränsade insatser. Den uppfattningen har han nu reviderat.
– Nu skulle jag säga att kriget är i en ny fas som kan leda till en upptrappning, säger Anders Persson.
En upptrappning skulle kunna se ut på fyra sätt, menar Anders Persson. Ett scenario är att USA ger sig på civil infrastruktur, alltså broar, kraftverk eller vattenanläggningar. Det har redan skett i mindre skala, men skulle alltså kunna hända i en mer omfattande attack.
Fyra scenarier: Så kan upptrappningen se ut i Irankriget enligt Anders Persson
1. USA ger sig på civil infrastruktur, alltså broar, kraftverk, värmeverk eller vattenanläggningar. Attacker mot sådana mål har redan skett, men skulle kunna utföras i en större omfattning.
2. Attacker på oljeanläggningar, även detta i större skala än de tidigare.
3. Bombning av pickaxe mountain. Det är oklart hur det skulle gå till men skulle troligen kräva tunga bomber, så kallade ”bunkerknäckare”. Men det är inte säkert att det räcker.
4. Marktrupper av något slag. Troligast är begränsade specialstyrkor för att ockupera öarna i Hormuzsundet, som Kharg eller Qeshm.
En annan möjlighet är att USA ger sig på oljeanläggningar, även det i större utsträckning än man gjort tidigare. Den tredje är att ge sig på Pickaxe Mountain.
– Den fjärde är den kanske mest dramatiska och skulle innebära trupper på marken. Det skulle kunna vara en specialstyrka för att exempelvis ta kontroll över någon av öarna i Hormuzsundet.
Han vill inte ge sig på att rangordna de olika scenarierna, men menar att alla skulle innebära en eskalation. Samförståndsavtalet är dock redan satt ur spel efter veckans attacker, menar Anders Persson.
Hoppet lever samtidigt på börsen där kurserna är förhållandevis stabila. Även oljeprisets uppgång har för tillfället stannat av. Liksom en del andra gör Anders Persson en annan bedömning av läget.
– Det här kan mycket väl bli en evighetskonflikt. Jag har svårt att se hur Trump löser detta under tiden han har kvar i ämbetet. Det tog Obama två år och 150 sidor att förhandla fram sitt avtal. Jag tror inte Trump har det tålamodet.