När 32-åriga juristen Daria Denisenko blev gravid visste hon genast: hon skulle gå ner till deltid.
– Om man har satt ett barn till världen vill man tillbringa tid med det, säger hon.
Denisenko är en av 17 miljoner tyska kvinnor som jobbar deltid. Det gör hälften av alla förvärvsarbetande kvinnor i Tyskland, medan andelen deltidsarbetande män bara är 11 procent. I Sverige arbetar 20 procent av kvinnorna och 10 procent av männen deltid.
Förbundskansler Friedrich Merz anser att det är dags för tyskarna att jobba mer.
– Lifestyle och fyradagarsvecka. Väldigt trevligt, det kan man förstås syssla med. Men om vi vill behålla vårt välstånd måste vi se till att det här landet levererar, sade Merz på CDU:s partidag i februari.
Vad han inte sade var att det tyska samhället bygger på att kvinnorna tar hand om barnen. Cirka 66 procent av barnen börjar förskolan när de är mellan två och tre år. I Sverige går 60 procent av barnen på dagis redan innan de blivit ett och ett halvt år gamla.
Den tyska ekvationen går ihop därför att så många kvinnor jobbar deltid. För Daria Denisenko var det ett självklart val.
– Henry har nyss fyllt ett. Jag vill inte att han ska vara nio timmar på förskolan när han är så liten, säger hon.
Att det var Daria och inte hennes man Artur Vöhringer som skulle gå ned till deltid var de överens om.
– Min man är projektledare på ett vindkraftsföretag. Där måste man jobba heltid, för projekten måste genomföras. Själv är jag statsanställd och mitt jobb ser annorlunda ut. Min arbetsgivare har en förstående inställning till deltidsarbete.
Henrys pappa var föräldraledig en månad. De flesta familjer i Darias bekantskapskrets har gjort på samma sätt.
– Det är oftast kvinnorna som blir längre hemma med barnen och därefter väljer att jobba deltid, konstaterar hon.
Familjen bor i en villa i Ludwigsfelde, en by 20 kilometer sydväst om Berlin. När vi träffas kring lunch är Henry hos sin dagmamma. Vi har en knapp timme på oss innan han ska hämtas.
Daria, som har jobbat hemifrån i dag, är van vid att vara effektiv.
– Min förra chef sade att han gärna anställer kvinnor med barn. De är strukturerade och vet hur man klarar av saker inom en viss tid.
Hon återvände till jobbet på en statlig myndighet i Berlin när Henry fyllde ett. Arbetsgivaren beviljade deltid – 50 procent – utan problem. En dagmamma hittades också snabbt. Men själva jobbet är stressigare nu, säger Daria.
– På kontoret har jag inga marginaler. Förr kunde jag snacka med kolleger om ditt och datt, och sedan arbeta övertid om det behövdes. Det går inte nu.
Tre dagar i veckan jobbar hon hemifrån, två dagar på kontoret i Berlin. De dagarna är de jäktigaste. Daria ammar fortfarande sin ettåring och därför är det alltid hon som hämtar.
– Det tar en timme att köra in till Berlin och en timme tillbaka hem. Så när jag kommer på jobb har jag bara fyra timmar på mig att få något vettigt gjort. Jag har aldrig tid att gå på lunch med kollegerna, jag äter en macka vid datorn. Och förbundskanslern talar om deltid som en livsstil! Väldigt få människor gör detta för att kunna njuta av livet.
Friedrich Merz vidhåller att tyskarna helt enkelt måste jobba mer.
– Med work-balance och fyradagarsvecka kan vi inte upprätthålla vårt välstånd, dundrade han i början av året.
Tyskarna jobbar i genomsnitt 33,9 timmar i veckan. Det är en bottennotering i EU, där grekerna, med 39.8 timmar i veckan, jobbar mest.
Samtidigt säger den tyska arbetsministern Bärbel Bas att tyska arbetsgivare måste göra det lättare för kvinnliga anställda att jobba heltid. Dessutom kräver hon fler förskolor. Också Daria Denisenko säger att förskolorna är nyckeln.
– Här i Brandenburg är förskolan överkomlig. Vi betalar 200–300 euro i månaden för 30 timmar i veckan. Men jag har bekanta i Stuttgart som betalar mellan 700 och 1 000 euro i månaden för förskola. Där finns inte heller tillräckligt med platser.
En försvårande faktor för Merzs projekt är att Tyskland har 16 förbundsländer. Alla för sin egen utbildnings- och socialpolitik. Det är västtysken Merzs egen landsända som är sämst. Här har kvinnor av tradition varit hemmafruar, och förskola i de västra förbundsländerna är ofta mycket dyr.
Brandenburg var en del av Östtyskland. Före detta kommunistiska Östtyskland har en mycket starkare tradition av förvärvsarbetande kvinnor. Därför är också förskolan billigare här.
Daria Denisenko är född i Kazakstan i en tysk familj och kom till Tyskland som sjuåring. Hon har vuxit upp i Flensburg nära danska gränsen.
– Vi är långt från alla släktingar, min man och jag. Så vi får ingen hjälp av några mor- eller farföräldrar. Det är jag som tar det största ansvaret för barnet, jag ammar ju och det är oftast jag som lägger honom.
Medan Daria ammar städar hennes man köket. Hon anser inte att varje enskild uppgift i hemmet måste delas fifty-fifty.
– Att bägge ska hålla koll på hur många gånger man burit ut soporna – det tror jag inte på. Det viktiga är att vi delar på ansvaret. Med tiden jämnar det ut sig.
Fakta.Den tyska arbetsmarknaden sackar efter
● Tyskarna arbetar 1 036 timmar om året (åldern 15–64), enligt en OECD-undersökning från 2023. Bara i Frankrike och Belgien jobbar man mindre inom OECD. Globalt ligger Nya Zeeland i topp med 1 402 timmar om året.
● Andelen deltidsarbetande i EU är i genomsnitt 17,1 procent av arbetskraften. I Tyskland är andelen 28,9 procent. Störst andel deltidsarbetande har Nederländerna (38,9 procent). I Sverige är andelen 17,6 procent.
● Tyska kvinnor har i genomsnitt 16 procent lägre lön än män. I Sverige är gapet 10 procent.
● Tyskland har den äldsta arbetande befolkningen i EU. Nästan en fjärdedel av de förvärvsarbetande är 55 år och äldre.
● I fjol växte den tyska ekonomin med 0,2 procent.
