Livskrisen drabbade Jonathan Vik på väg ut i vuxenlivet för fem år sedan. Han växte upp i ett kristet hem på Åland, men hade egentligen inga troende kompisar.
– Min mest hardcore ateistiska vän sade att jag bara trodde på Gud för att mina föräldrar gjorde det. Jag började fundera om han hade rätt.
Året var 2020, och pandemin härjade i världen. Jonathan Vik gjorde som generationer av sökare: Han beställde böcker om teologi och började studera Bibeln.
Men han sökte också svar via nya medier och fann budskap på Youtube, från kristna influerare på andra sidan Atlanten. Den amerikanske författaren Frank Turek var en av dem.
– Det han gör är att han åker runt på universiteten och försvarar den kristna tron. Han gav många tydliga svar i olika frågor och han fick mig att inse att det finns en intellektuell styrka i tron. Det blev vettigt att tro, berättar Jonathan Vik.
Turek hamnade i blickfånget i september i år, när den konservativa aktivisten Charlie Kirk sköts till döds under en debatt på Utah Valley-universitetet. Han var Kirks mentor, på plats vid mordet och höll ett av talen på begravningen.
Jonathan Vik har inte svårt att förstå hur budskapen från kristna aktivister i USA kan få fäste bland unga män i Norden.
– Det har definitivt blivit mer respekterat på internet att vara troende. När jag var liten betraktades det som konstigt, men det har svängt totalt. Jag tror att det är mycket på grund av att manliga influerare har ändrat sig. Joe Rogan har börjat gå i kyrkan. Jordan B Peterson visar större intresse. Det är sådant som män kollar på, säger han.
Han är klädd i fotsid vit dräkt när vi träffar honom för första gången, på Heliga hjärtats kapell i Berghäll i Helsingfors. Arrangör är Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland, som utgör en konservativ del av den finländska folkkyrkan. Jonathan Vik ska hålla i söndagens predikan.
Kvällen därpå leder han en Jesuskväll i östra Helsingfors för unga troende studenter på Studentmissionen, en rörelse inom den evangeliska-lutherska kyrkan. Då har han luvtröja med en text om att han kan andas och därför predika.
Nu är han 23 år, och planerar att ta magisterexamen i både statsvetenskap och teologi, för att arbeta inom kyrkan som präst.
Han är omgiven av likasinnade.
Det är inte fullt i kyrkbänkarna i kapellet, men en påtaglig andel av besökarna är unga, och församlingen har ökat utbudet av gudstjänster.
– Det är märkligt att det ökar. Vi är lika förvånade som alla andra, säger pastorn Torsten Sandell, som tror att oron i omvärlden är en viktig förklaring.
Under Jesuskvällen på Studentmissionen får arrangörerna hämta extra stolar. Tobias Nordqvist och Hilja Vehkavuori sluter ögonen för att be om Guds välsignelse.
Tobias Nordqvist blev kristen som 17-åring, efter att ha hängt med en kompis till ett kristet möte. Många i umgängeskretsen fattade ingenting.
– De tyckte nog att jag var rätt konstig. Men om man väljer att följa Jesus helhjärtat vill man göra en livsstilsförändring och kanske sluta med många saker, som att festa och hålla på med annat. Man vill leva ett mer rent liv för Kristus. Så var det för mig, säger han.
Hilja Vehkavuori berättar för oss att hon led av depressioner och en känsla av att vara utanför, när hon kom in i tonåren. Allting vände när hon hittade hem i kyrkan.
– Sekularismen som vi har byggt våra liv på har visat sig vara ganska tom. Och unga ser det. Det är så många som kämpar med ensamhet och mörker. Här i Finland har vi idén att man ska klara vad som helst och alltid vara så självständig. Men vi har insett att, nej, vi klarar det inte, säger hon.
Tillströmningen till församlingen i Helsingfors ligger i linje med resultaten från forskning vid Östra Finlands universitet och de årliga enkäterna till Finska lutherska kyrkans konfirmander. Studierna visar att unga män är mer religiösa än tidigare och mer religiösa än kvinnorna.
År 2019 uppgav drygt en tredjedel av de manliga konfirmanderna att de trodde på Gud ”i viss utsträckning”. Med pandemin kom ett trendbrott. År 2024 svarade nästan två tredjedelar av pojkarna att de var troende.
Forskare i Finland ser hur pendeln svänger: Dagens 40-50-åringar valde aktivt att gå ur kyrkan, som en reaktion på tidigare generationers religiositet.
– Unga människor i dag talar också mycket om motkultur. De talar om sin relation till sina egna föräldrar och sin äldre kamratgrupp. Beundran av irreligiositet är inte längre en sak bland unga människor, säger Kati Tervo-Niemelä, professor i praktisk teologi, till finska Yle.
Det är inte bara Jonathan Vik som hämtat inspiration från andra sidan Atlanten.
USA är ett land som sekulariserats i snabb takt. Men tidigare var det framför allt männen som övergav församlingarna, medan kvinnorna höll fast vid religionen. Representanterna för Generation Z – alltså personer födda mellan 1997 och 2012 – bryter mot mönstret. Unga män söker sig till kyrkan i högre grad än unga kvinnor. Den utvecklingen hänger ihop med det växande könsgapet i politiken, där männen har mer traditionella värderingar.
Religiositeten bland unga män kan beskrivas som en väckelse – eller bara en begränsad motreaktion på den övergripande trenden där kvinnorna överger religionen. Även i Norden, och på svenska kultursidor, tvistar sociologer och kyrkohistoriker om kyrkan har nått en vändpunkt. Den svenska Ungdomsbarometern utsåg Jesus till årets influerare inför 2025.
I 2024 års mätning bland finländska konfirmander ökar dock även andelen flickor som tror på Gud. Studenterna i Helsingfors ser samma mönster: Först kom killarna, nu kommer tjejerna.
Medicinstudenten Amos Nordman tycker att det är logiskt.
– Vi ser också många anglo-amerikanska kvinnliga influerare, konservativa och kristna, som Allie Beth Stuckey och Amy Orr-Ewing, säger han.
Kanske kan man säga att kristen tro har blivit en kulturell markör för unga konservativa i många länder.
– Jag har inte träffat någon som har kommit till tro via sociala medier. Men många säger att de har blivit influerade. Alla kriser – pandemin, miljökrisen och kriget i Ukraina – blir en push att tänka utanför boxen, säger Lilian Lindén, som leder den svenskspråkiga delen av Studentmissionen.
Charlie Kirk fick plikta med sitt liv för sina åsikters skull. Även hans andliga mentor Frank Turek är en kontroversiell person i den amerikanska debatten – motståndare till samkönade äktenskap och kreationist som hävdar att Gud låg bakom skapelsen.
De amerikanska influerarna väcker starka känslor på båda sidor Atlanten. Det är studenterna i Helsingfors medvetna om. Amos Nordman tycker att polariseringen är tragisk, men kanske också nödvändig.
– Det är så stora saker som står på spel. Jag tror att man kan bli stämplad som radikal eller extremist om man står för värderingar som var normala för 50 år sedan, säger han.
Jonathan Vik konstaterar att USA är ett extremfall. Ändå är han tacksam för influenserna.
– Vi här i Norden, vi är så långt åt andra håll. Vi är för stela, vi bryr oss för lite, vi är för rädda för religion. USA påverkar oss och tvingar oss att tänka.
Samtidigt tolkar han trenden med viss försiktighet. Kanske rör det sig om ett nyväckt intresse, snarare än en riktig väckelse.
– Det är en sak att få upp ögonen för traditionella värderingar och den intellektuella sidan av tron, men det är inte samma sak som att tro. Jag tror inte att folk på bred nivå har tagit steget och låtit Jesus förvandla deras liv. Även om jag hoppas att det slutar så.
Läs mer:
Relationskrisen i Finland kan få landets befolkning att krympa – ”mycket att vara oroliga för”
