I en intervju med TV4 säger Johan Forssell (M) att regeringen nu tar initiativ till att ändra tolkningen av FN:s flyktingkonvention. Det han menar, säger hans pressekreterare, är att regeringen vill ändra tillämpningen av konventionen.
Migrationsminister säger att konventionen, som är från 1951, är föråldrad och ”står i vägen”.
– Våldtäktsmän ska kunna utvisas. Det är inte konstigare än så, säger migrationsminister Johan Forssell (M) till TV4 Nyheterna.
Men enligt Annika Sandlund är det redan möjligt att utvisa våldtäktsmän. Hon är chef över FN:s flyktingorgan UNHCR i Norden och Baltikum och säger så här:
– Flyktingkonventioner hindrar inte stater från att utvisa personer som har begått allvarliga brott och som är en fara för samhället.
I flyktingkonventionen står att den som funnits skyldig till ett synnerligen grovt brott kan utvisas eller avvisas från en stat. Regeringen vill nu att våldtäkter och andra grova sexualbrott alltid ska klassas som synnerligen grova brott. Det ska alltså inte krävas en domstolsprövning för att bedöma brottets grovhet.
Annika Sandlund säger att UNCHR och länderna, inklusive Sverige, har kommit överens om vilka brott som kan definieras som ”synnerligt allvarligt brott”.
– Brott mot liv, våldtäkt, penningtvätt, organiserad brottslighet, hatbrott och narkotikahandel alla är sådana brott som undergräver allmän ordning och skadar samhällets intressen, säger hon.
Organisationen menar att det är viktigt att en helhetsbedömning av det enskilda fallet görs i domstol.
”UNHCR kan bidra med expertis, internationell rättspraxis och vägledning, men är inte en domstol. Flyktingkonventionen bygger på antagandet att nationella domstolar gör den inledande prövningen. Det är därför varken önskvärt eller ändamålsenligt att flytta denna bedömning bort från domstolarna eller att frångå den nuvarande ordningen”, skriver UNHCR i en kommentar.
Men Johan Forsell står fast vid sin linje – det ska inte krävas en individuell tolkning.
”Om man kommer till Sverige och begår en våldtäkt ska man utvisas, även om man har flyktingstatus. Det handlar ytterst om att stå upp för brottsoffren och för alla människor som gör rätt för sig”, säger han skriftligen han till DN.
Diskussionen är varken ny eller unik för Sverige. Danmark och Storbritannien är exempel länder som tidigare tagit upp frågan, enligt Annika Sandlund.
– Det finns flera länder som funderar på hur man kan tillämpa flyktingkonventioner och andra människorättskonventioner på ett sätt som skulle ge stater större möjlighet att utvisa människor som har begått brott.
