Han tar av sig sin huvudskrud med blå fågelfjädrar och sätter under armen.
– Det är som om politikerna inte vill förstå, säger han.
Roque Wai Wái bor i staden Oriximiná vid Amazonasfloden och har färdats i två dagar nedströms för att komma till miljonstaden Belém. På lördag tänker han delta i den stora urfolksprotesten under COP30.
– Vi känner av klimatförändringarna i huden. Regnskogen blir torrare, träden ger inte lika mycket frukt längre. Ibland kommer ingen frukt alls.
Vad som också är påtagligt är att nederbörden förändrats i Amazonas, menar han.
– Torrperioden blir allt längre och mer extrem. När väl regnet kommer kan inte naturen suga upp allt regn. Då blir det översvämning som fördärvar våra byar, säger Roque Wai Wái.
Han är uppväxt i urfolksreservatet Trombetas–Mapuera som är lika stort som Schweiz och ligger mitt i Amazonas. På grund av klimatförändringarna klarar inte längre hans folk att vara självhushållande utan tvingas ta sig till städerna längs Amazonasfloden. I hans reservat bor endast 416 personer kvar.
– Klimatförändringarna håller på att utplåna oss, säger han.
Han tycker ändå att politiker, de senaste åren, visat ett större intresse för urfolkens situation. Det anordnas konferenser och många internationella organisationer stödjer urfolkens kamp, men han upplever det ändå som att politikerna inte gör tillräckligt för att minska klimatförändringarna.
– De förstår till hälften. Inte till hundra procent, säger Roque Wai Wái.
Tidigare under veckan stormade hundratals personer från urfolken längs Tapajósfloden entrén till FN:s klimatmöte och slog sönder utrustning. De protesterade mot att deras reservat omringas av skogsbolag och gruvföretag.
– Det är bra att de protestera, men det är bättre att göra det fredligt. Vi behöver bjudas in till toppmötet och berätta om vår erfarenhet, säger Roque Wai Wái.
Under klimatkonferensen har Brasiliens urfolksdepartement tagit över en federal gymnasieskola och gjort om den till COP30:s ursprungsfolksby. Den fungerar som både boplats, kulturellt centrum och mötesplats för urfolk från hela Amazonas.
Vid ingången till området står 19-åriga Socorro Tembé från urfolket Tembé. Hon kommer från urfolksreservatet Alto Rio Guamá, ett av de första reservaten i delstaten Pará, där Belém är huvudstad. Reservatet skapades redan 1945, men lever ständigt under hot av skövlare och guldgrävare.
– De stjäl de största träden och gräver efter guld i våra floder. Vår skog försvinner. Ibland sätter de eld på den, säger Socorro Tembé.
Hennes folks reservat är inte större än Luxemburg, men ändå har boskapsuppfödare också gett sig in och placerat biffkor i regnskogen som skövlats.
– Det finns ingen vi kan vända oss till. Polisen sköter inte sådan här ärenden, säger hon.
Bakom henne fnissar hennes väninnor som inte tidigare varit i Belém, sex timmars bilresa från deras by. De tycker det är spännande att deras väninna blir intervjuad av en utländsk journalist.
– Kan vi få dela artikeln på vårt Instagramkonto sen, frågar en av Socorro Tembés väninnor.
De fyra väninnorna tänker också delta i den stora urfolksmarschen på lördag.
– Vi måste visa att vi finns. Vi är skogens folk och är bäst på att bevara den, säger Socorro Tembé.
De senaste tre klimattoppmötena har arrangerats i Egypten, Förenade Arabemiraten och Azerbajdzjan – tre auktoritära stater utan yttrandefrihet. Brasilien har varit demokratiskt i 37 år, vilket gör COP30 till det första klimattoppmötet på tre år där protester tillåts. Organisationer och sociala rörelser från hela världen har länge planerat sin medverkan.
På det federala universitetsområdet i Belém pågår det parallella toppmötet Cúpula dos Povos, folkets toppmöte. En av deltagarna är 66-åriga Marta Arriolla från Buenos Aires. Hon protesterar mot Argentinas ultraliberala president Javier Mileis planerade muddringsprojekt i floden Paraná, världens tredje största flod.
– Han vill göra floden 13 meter djup för att stora fartyg ska kunna frakta sojabönor och nötkött. Han bryr sig inte om hur muddringen påverkar flodens maritima liv, säger Marta Arriolla.
Hon planerar också att delta i lördagens protest.
– Detta är inte politikernas COP30. Det är folkets, säger hon.
Läs mer:
Få koll på klimatmötet i Brasilien
Nytt fossilt rekordår väntas – ett land går mot strömmen
