New York Times hänvisar till två högt uppsatta europeiska tjänstemän och ett skriftligt dokument där beslutet redogörs för, som Natoländerna ska ha mottagit i början av juni. Tidningen uppger sig ha granskat ”delar av” dokumentet.
De planerade nedskärningarna omfattar:
● En minskning av antalet F-16- och F-15E-stridsflygplan från cirka 150 till 100.
● En minskning av antalet maritima spaningsflygplan från 26 till 15, samt en nedskärning av samtliga åtta tankflygplan som tidigare stått till Europas förfogande.
● Omplacering av en missilbeväpnad ubåt och ett hangarfartyg, tillsammans med flera krigsfartyg och ett stort antal flygplan knutna till hangarfartygets uppdrag.
● Omplacering av en av två bombplansgrupper som tidigare var avsedda för Europas försvar.
Stämmer uppgifterna påskyndar det USA:s strävan att trappa ned det skydd landet erbjudit sina europeiska allierade i åtta decennier. De europeiska tjänstemännen har enligt New York Times krävt anonymitet för att kunna tala öppet om de känsliga militära planerna.
Andra kritiska funktioner för lufttankning och ubåtsjakt skulle enligt uppgifterna försvinna nästan helt.
USA:s syfte uppges vara att satsa större resurser på Stillahavsregionen och – som tidigare är väl känt – att bryta Europas beroende av amerikanska styrkor. Trump har under flera år kritiserat den ”ekonomiska börda” som USA bär inom Nato och krävt att Europa tar ett större ansvar för sitt eget försvar.
– De vapenslag man påstår sig vilja dra in är så kallade ”möjliggörare” – det vill säga de som gör det möjligt att över huvud taget genomföra operationer i Europa, förklarar Magnus Christiansson, Natoforskare vid Försvarshögskolan.
Enligt honom skulle ett faktiskt tillbakadragande av det här slaget innebära katastrof för Europas operativa förmåga.
– Men vi vet inte hur det här kommer landa i slutändan. Som vanligt när det gäller Trump-administrationen måste man följa utvecklingen hela vägen för att se vad det verkligen blir av det, säger Magnus Christiansson.
Beskedet går dock helt i linje med den ideologiska hållning Trump drivit länge: att Europa ska ta ett större ansvar för sitt eget försvar.
– Däremot går det emot den överenskommelse som gäller fram till 2027, då det är sagt att Europa ska ta över huvuddelen av Natos konventionella försvarsförmåga. Frågan är hur koordinerade de olika uppgifterna är. Det är riktigt allvarligt att USA går ut med olika röster – det är ett orostecken som tyder på att alliansen inte fungerar som den ska, fortsätter Magnus Christiansson.
Tyska Der Spiegel publicerade uppgifterna om de stora neddragningarna redan den 26 maj. Enligt den artikeln ska en högt uppsatt tjänsteman vid Pentagon informerat de europeiska allierade om Trump-administrationens planer under ett konfidentiellt möte vid Natos huvudkontor i Bryssel i mitten av maj.
Läs mer:
Försvarsexperten: Det Nato Sverige gick med i finns inte längre
