”Ett oacceptabelt hot mot USA:s suveränitet”. Så beskriver utrikesministern Marco Rubio Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) för att den anser sig ha rätt att åtala amerikanska militärer och tjänstemän.
Utrikesdepartementet har i veckan lanserat en samordnad insats mot ICC. Inom ramen för den har en punktlista med sex åtgärder presenterats, som kan vidtas mot tribunalen eller de som stöder den.
I en debattartikel hos Wall Street Journal skriver Marco Rubio att budskapet är enkelt: suveränitet över globalisering.
”De som åtnjuter skydd från USA:s säkerhetsgarantier får inte stå passiva medan de som tillhandahåller skyddet blir måltavlor. Detta är bara början. Med alla de verktyg som står den amerikanska staten till buds och tillsammans med varje allierad som delar vårt mål kommer vi att montera ned ICC – bit för bit, om så krävs”, skriver han.
ICC har sammanlagt 125 medlemsländer, däribland Sverige. USA sällar sig till länderna som inte är med. Dit hör även Israel, Kina och Ryssland.
Fakta.USA:s punktlista med möjliga åtgärder mot ICC
• USA kan upprätta diplomatiska kontakter på hög nivå med andra länder för att lyfta övertramp och risker med ICC samt uppmana andra länder att lämna samarbetet.
• USA kan uppmana sina allierade inom samarbeten för brottsbekämpning eller militär att avvisa ICC:s befogenhet att åtala amerikanska tjänstemän och militärer.
• USA kan öka granskningen av länder som vägrar att avvisa ICC:s befogenheter samtidigt som dessa länder är beroende av amerikanskt stöd.
• USA kan upprätta diplomatiska kontakter med andra länder som, liksom USA, inte är medlem i ICC genom Romstadgan och uppmana dem att vidta liknande åtgärder.
• USA kan återkalla visum och införa reseförbud för ICC-personal.
• USA kan öka sanktionerna mot ICC och dess samarbetsorganisationer.
Källa: USA:s utrikesdepartement
Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, reagerar starkt på Marco Rubios uttalanden.
– Här sitter en amerikansk utrikesminister och säger att utövandet av internationell rätt på den högsta internationella nivån är fullständigt illegitimt, och att USA ska göra allt det kan för att inte bara motverka utan krossa denna organisation. Det är upprörande.
Motståndet mot ICC är en strömning som funnits länge inom Republikanerna. Redan när tribunalen togs i bruk 2002 var den dåvarande presidenten George W. Bush starkt emot. En annan kritiker är republikanen John Bolton, tidigare nationell säkerhetsrådgivare, som i ett tal 2018 sa att USA ”skulle låta ICC självdö”.
– Det började som en minoritetsströmning som nu har tagit över. Donald Trumps egen misstro mot internationella organisationer går in i den, men det uppseendeväckande tycker jag är Marco Rubio. Han är ju en internationalist. Jag kan tänka mig att han har varit kritisk mot ICC, men inte på den här nivån, säger Jan Hallenberg.
Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet och ledamot i Permanenta skiljedomstolen i Haag (PCA), lyfter fram två utredningar som förargat USA. Den första är utredningen om eventuella krigsbrott i Afghanistan som inleddes 2020. Den andra är de två häktningsorder som utfärdades mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den tidigare försvarsministern Yoav Gallant år 2024.
– Nu under Trumps andra mandatperiod har han gått längre än tidigare i att försöka frigöra eller isolera USA från internationella organisationer och internationella regelverk, säger Mark Klamberg.
Bland USA:s föreslagna åtgärder anses den sista vara allvarligast, enligt folkrättsexperten. Sedan tidigare har ICC-åklagare och ett antal domare belagts med sanktioner, men inte tribunalen som helhet. Sådana sanktioner skulle kunna strypa tillgången till viktiga datatjänster och betalningssystem.
– USA kan instruera även europeiska banker att vidta sanktioner, för annars får de inte handla med dollar, vilket banker måste göra. Det man gör då är att frysa ICC:s bankkonton. Då kan de inte betala någonting, från hyra till toalettpapper. En organisation kan ju inte fungera då.
Fakta.Internationella brottsmålsdomstolen (ICC)
Internationella Brottmålsdomstolen i Haag (ICC) togs i bruk den 1 juli 2002 i samband med att Romstadgan trädde i kraft. I den permanenta tribunalen prövas brott mot mänskligheten, krigsbrott, folkmord och aggressionsbrott. Den fungerar som ett komplement till Internationella domstolen i Haag, som är ett av FN:s huvudorgan.
Totalt har ICC 125 medlemsländer, däribland Sverige. USA, Israel, Kina och Ryssland är inte med.
I samband med att USA lanserade sin kampanj i början av veckan beskrev FN:s talesperson Stéphane Dujarric ICC som ”en viktig kugge i det internationella rättsystemet”.
– ICC stöds av ett stort antal medlemsstater och hjälper till att skapa ansvarstagande för allvarliga brott, fortsatte han.
Källa: FN
Angående hotet mot datatjänster har ICC redan börjat vidta åtgärder. Förra hösten byttes det interna arbetssystemet från amerikanska Microsoft Office till Opendesk, som är framtaget av det tyska statliga bolaget Zendis, rapporterade EU-nyhetssajten Euractiv.
De befintliga sanktionerna och hoten om nya påverkar också ICC:s arbete generellt, tror Mark Klamberg.
– Jo, nog har det påverkat. Jag tror att det har gjort organisationen mer nervös och försiktig. På det sättet har USA:s sanktioner varit effektiva.
USA:s motstånd mot ICC blir i förlängningen även ett ifrågasättande av andra internationella samarbeten, som EU, menar Jan Hallenberg.
– EU står för multinationellt samarbete och i någon mån övernationella beslut. Och Republikanerna under ledning av Trump accepterar inte övernationella beslut.
Att vidta åtgärder mot alla länder och organisationer som stöder ICC eller hindrar USA:s ambitioner vore samtidigt svårt. Bland de största finansiärerna finns Japan, som har mycket nära säkerhetspolitiskt samarbete med USA, EU-länder som Tyskland, Frankrike och Italien, samt Storbritannien.
– Man kan inte rikta sanktioner mot alla stater som inte till varje pris uppfyller USA:s utrikespolitik. De kan ha tagit på sig en uppgift som är övermäktig, säger Jan Hallenberg.
