Efter USA:s kidnappning av Venezuelas regimledare Nicolás Maduro i januari tillsatte Washington en ny regering, och strax efteråt sade president Trump att USA hade tagit kontrollen över Venezuelas olja.
Ett drygt halvår senare uppger brittiska Financial Times att USA har tjänat över 13 miljarder dollar, eller drygt 120 miljarder kronor, på att sälja venezuelansk olja. Av detta har Venezuela hittills fått runt tre miljarder kronor. Det visar statistiken på en webbplats som landets regering har upprättat.
– Det verkar som att de bara har fått en bråkdel av pengarna hittills, men samtidigt är det inte helt tydligt. En del pengar kan ha betalats ut i den venezuelanska statsförvaltningen utan att det har angetts. Venezuela är en korrupt regim så pengar kan ha försvunnit där också, säger Fredrik Uggla, forskare vid Uppsala universitet och tidigare professor i Latinamerikastudier.
Efter att Washington tillsatte en ny regering påstod Trump att både USA och Venezuela skulle gynnas av det nya samarbetet, men enligt Financial Times finns det mycket som tyder på att Venezuela ännu inte har fått ta del av pengarna.
Tidningen rapporterar att både demokrater och republikaner har ställt frågor till Trumpadministrationen om var pengarna finns och vad de ska användas till.
– Det har från första början handlat om olja, makt och korruption där miljarder dollar i venezuelanska oljeintäkter kontrolleras av Trumpadministrationen utan insyn eller någon form av skyddsmekanismer, säger representanthusledamoten Joaquin Castro till tidningen.
Även Floridarepublikanen María Elvira Salazar har bett presidentadministrationen att klargöra vad pengarna används till.
Oljan utgör en fjärdedel av Venezuelas BNP, och amerikanska sanktionslättnader förväntades förbättra landets ekonomi. Statsfinanserna krisade redan innan jordbävningen i juni där över 6 000 personer dog och en stor mängd byggnader rasade.
Enligt Fredrik Uggla är statskassan i Venezuela i stort behov av ett tillskott.
– Dels har man en av världens högsta statsskulder och dels har jordbävningen orsakat enorma humanitära behov. Man talar om återuppbyggnadskostnader på runt 10 miljarder dollar, alltså i paritet med summorna som Financial Times nu pratar om, säger Uggla och tillägger:
– Venezuela befinner sig sedan många år i en ekonomisk och social kris. Folk är fattiga och vi ser ett stigande missnöje eftersom många tycker att staten inte hjälper dem, inte minst efter jordbävningen.
Han säger att den nytillträdda regeringen i Venezuela befinner sig i en svår sits vad gäller oljeintäkterna som USA inte verkar ha betalat ut.
– Venezuela fungerar de facto som ett protektorat: Regeringen sitter så länge som man gör det som amerikanerna vill. Det gör det svårt för dem att trycka på för att amerikanerna ska ge dem pengar. Hade det här varit en demokratiskt vald regering skulle den haft en större handlingsfrihet, men det har inte Delcy Rodríguez och hennes regim. De sitter vid makten på USA:s nåder.
Läs mer:
Venezuela hotas av ny katastrof efter jordbävningarna
Rusande oljepris driver på världens energiskifte