Tidöpartierna
Högerblocket är det enade regeringsalternativ som sittande statsminister Ulf Kristersson (M) vill se efter valet – och som försökt lansera sig själva som det ”blågula” laget. Sedan den 1 april – när Ulf Kristersson och SD-ledaren Jimmie Åkesson tillsammans höll pressträff på Skeppsholmen i Stockholm står det klart att Sverigedemokraterna kommer att sitta i en sådan regering – och ha tunga ministerposter i den.
Då stod det också klart att det är Ulf Kristersson som ska leda en sådan regering – där även Kristdemokraterna och Liberalerna ingår. Det vill säga alla de partier som under den här mandatperioden kallats för Tidöpartierna.
Ulf Kristersson har sagt till TT att han ser enigheten i sitt lag som en lösning på Tidösidans låga stöd i opinionen inför valet.
– Det är ett mycket starkt kort, säger Kristersson till TT.
Men det som talar emot denna regeringskonstellation är just opinionen. Tidöpartierna har länge legat under oppositionen i väljarstöd. I Ipsos senaste mätning hade förvisso gapet minskat mellan blocken, men Kristerssons underlag har fortfarande 4,4 procentenheter att ta in för att komma upp till 50 procent innan valdagen – och ha chans att bilda sin regering.
Dessutom ligger Liberalerna stadigt under riksdagsspärren – och om partiet åker ur riksdagen minskar möjligheterna för Kristerssons regeringsalternativ att samla tillräckligt med röster väsentligt.
– Laget blir ju inte så stort om Liberalerna åker ur, säger Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Centerpartiets mittendröm
I en intervju med DN lanserade C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist sin drömuppställning i en regering efter valet. En regering med Socialdemokraterna, Kristdemokraterna – och kanske Miljöpartiet – där C har en ”inflytelserik mittenroll”.
– Det betyder att vi kan göra det som vi länge har velat: skapa en regering som har sin bas i mitten.
Ett budskap som Centerledaren hamrade in ännu mer när hon höll pressträff i Strängnäs några dagar senare.
Problemen med den här konstellationen är flera. Dels har C, S och KD tillsammans i nuläget bara 42,7 procent i väljarstöd, enligt DN/Ipsos. Tillsammans med MP kommer de nära målet – då de skrapar ihop strax över 49 procent.
Men då återstår också att flera av Thand Ringqvists samarbetspartner avfärdat idén. Miljöpartiets språkrör Amanda Lind har kallat det ”feltänk” i Aftonbladet.
– Det är ju orimligt att Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist tror att en regering med KD skulle vara bra för klimatet.
Ebba Busch har kontrat med att bjuda in Centerpartiet i en blågul konstellation. Samtidigt har Busch öppnat för att stötta Magdalena Andersson i en regeringsbildning vid en ”exceptionell situation” – men hur en sådan skulle se ut vill hon inte specificera.
– När har man hittat den rätta? ”When you know, you know”, säger en del. Ofta är det svårt att spekulera i en exceptionell situation innan. Men plötsligt står man där och då vet man precis, säger Busch.
Jan Teorell säger att det skulle bli en enorm svekdebatt om Busch gjorde verklighet av sin flirt med Andersson.
– Deras väljare vill ju absolut inte se det här. Betyder det att det är omöjligt? Nej, men kanske inte särskilt sannolikt. Jag tror att hon vill skapa sig en förhandlingsposition. För har man sagt att vi har bara ett alternativ, då har man ju bara ett alternativ.
Den samlade oppositionen
Den samlade oppositionen samlar i dag 52,4 procent av väljarstödet enligt DN/Ipsos – och har alla sagt att de vill se S-ledaren Magdalena Andersson som statsminister. Det gör att de tillsammans, om opinionen står sig, skulle kunna bilda en majoritetsregering efter valet.
– Vi vill ha Magdalena Andersson som statsminister, och så vill vi ha en majoritetsregering. Sannolikt behövs det fyra partier för det, har MP-språkröret Daniel Helldén sagt till DN.
Magdalena Andersson själv har dock hittills lagt locket på kring vilka partier hon vill ska ingå i en möjlig framtida regering ledd av henne. Jan Teorell säger att det är det normala från S: Valet 2010 när S gick till val tillsammans med V och MP är undantaget – då slutade valet med nederlag.
– Det drog de ju inga positiva slutsatser av. Stora partier som Socialdemokraterna kan helt strunta i det där, säger Teorell.
Men det finns ett antal hinder för att uppfylla Helldéns idé om en fyrapartiregering.
Det stora hindret är att Centerpartiet i dagsläget säger blankt nej till att sitta i en regering med Vänsterpartiet – eller ens stötta en regering där V ingår. Partiet har till och med kallat sig ”garanten” för att varken V eller SD får makten.
Samtidigt har Vänsterpartiet kongressbeslut på att inte stötta en regering utan att sitta med i den. Och V-ledaren Nooshi Dadgostar har sagt att hon är beredd att riskera nyval för att få igenom det kravet.
– Men jag har svårt att se att man är beredd att låta det gå så långt, sade V-ledaren i P1:s utfrågning i augusti.
Jan Teorell säger att det är möjligt att Vänsterpartiet skulle gå så långt som till extraval – men det är större chans om det går bra för dem i valet.
– De har bundit sig vid masten så infernaliskt med sitt kongressbeslut. Men det är en stor chansning. S och C skulle lägga all skuld på vänstern för att det blir extraval – och sådana är inte populära i Sverige.
Han menar att Centerpartiet står inför en lättare situation, eftersom S är mer angelägna om att samarbeta med dem.
– Så Centern kommer att ha sossarna på sin sida. Men det beror ju på hur det går för dem också.
Minoritetsregering med ett parti?
Det var först i och med Alliansen som partier egentligen började gå ihop redan innan ett val, säger Jan Teorell. Länge var det i svensk politik vanligt med enpartiregeringar ledda av Socialdemokraterna.
– I dag är det svårare därför att både MP och V kräver att få vara med i regeringen för att stödja den. Så gjorde man inte förr.
Han menar att Socialdemokraterna såklart gärna skulle vilja se en sådan regering – men det skulle vara svårt för dem att få tillräckligt stöd utan att släppa in ytterligare parti.
– Möjligtvis går det att tvinga V som är längst ut på kanten att ge efter. Men att tvinga både V och MP är inte lätt.
Är alla ultimatum som sätts inför valet huggna i sten?
– Det är väldigt svårt att säga för saker har inte ställts på sin spets så många gånger och då handlar det om att vid en fjärde omröstning vara beredd att stå fast vid sitt ultimatum och skapa ett extraval, eller vika ner sig. Ingenting är omöjligt. Det är inte en så spännande valrörelse som du frågar mig – men det kommer bli en spännande höst, säger Teorell.