I fjol kom genombrottet: efter åratal av motstånd gick Somalia med på att ta emot 28 tvångsutvisade medborgare från Sverige.
Framgången förklarades först med ett ”utökat samarbete” mellan Sverige och det afrikanska landet.
I oktober avslöjade Ekot att svenska biståndsmedel har styrts om till Världsbanken och UNDP för att kunna användas till projekt nära den somaliska premiärministern – i utbyte mot att landet tog emot tvångsutvisade medborgare.
Regeringen har förnekat att svenskt bistånd gått direkt till premiärministerns kansli.
– Våra pengar går inte, och kommer inte att gå, till den somaliska staten, sa biståndsminister Benjamin Dousa (M) till SVT Morgonstudion.
Men DN kan nu avslöja att pengar har betalats ut från regeringen till Somalia, i ett hittills okänt upplägg, vid sidan av biståndsbudgeten.
På regeringssammanträdet den 3 april fattades beslut om att justitiedepartementet ska betala ut 517 400 amerikanska dollar, motsvarande cirka fem miljoner kronor – via den somaliska delen av FN:s migrationsorganisation, IOM – till det somaliska regeringskansliet.
Av beslutet, som skrivits under av migrationsminister Johan Forssell (M), framgår att pengarna ska stärka den somaliska regeringens förmåga att hantera frågor om migration och återvändande.
I praktiken finansierar stödet tre tjänster på det somaliska regeringskansliet. Enligt DN:s källor har de anställda löner på över 100 000 kronor i månaden – långt över det normala lönespannet för kvalificerade tjänstemän i landet.
DN har ställt frågor till IOM om på vilket sätt de svenskbetalda tjänsterna har utlysts och tillsatts, utan att få svar. Enligt källor med insyn har Somalia kunnat bestämma fritt vilka som ska rekryteras. Personer i premiärministerns inre krets ska ha handplockat släktingar till jobben.
När DN begär ut underlaget för beslutet är beskedet från det svenska regeringskansliet att akten är tom.
Tre dagar senare kommer ett nytt besked från justitiedepartementet: det finns handlingar. IOM Somalia har tagit fram avtal, projektförslag och budget. När dokumenten lämnas ut har departementet maskerat i stort sett hela innehållet, med hänvisning till utrikessekretess.
Någon egen svensk projektplan, budget eller annat underlag finns inte. Hur löpande kontroll och utvärdering av projektet ska gå till framgår inte.
DN har sökt Johan Forssell, som inte har velat ställa upp på en intervju om de svenskbetalda tjänsterna.
I ett skriftligt uttalande bekräftar ministern att pengarna betalats ut från justitiedepartementet för att öka återvändandet till Somalia.
”För den moderatledda regeringen är det prioriterat att öka återvändandet, och vi använder alla relevanta verktyg för att åstadkomma det”, skriver han.
Enligt Johan Forssell är det IOM, FN:s migrationsorganisation, som ”planerar och genomför arbetet i enlighet med sina interna riktlinjer”, för att sedan återrapportera till Sverige.
Det finns, enligt ministern, inga indikationer på att stödet har hanterats felaktigt.
IOM Somalia uppger att rekryteringen har följt organisationens interna regler och processer. När DN ställer specifika frågor om vilka som fått tjänsterna och lönenivåer, hänvisar de till Sverige och Somalia:
”Som innehavare av detta samarbetsavtal är Somalias och Sveriges regeringar bättre lämpade att överväga din begäran.”
Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, har tagit del av regeringens beslut och de maskerade handlingarna från IOM.
Han ifrågasätter beslutet att sekretessbelägga stora delar av innehållet.
– Risken för korruption är mycket hög i Somalia, bara Sydsudan är sämre, enligt våra mätningar. Och vi tittar särskilt på hur det fungerar i offentlig sektor. När förutsättningarna ser ut så här behöver kraven på transparens och uppföljning ställas högt.
– Jag hade önskat mer transparens, i vart fall kring planerade aktiviteter, på vilket sätt pengarna får användas och vilket resultat man förväntar sig.
Vad kunde de ha gjort för att minska riskerna för korruption, i det här fallet?
– Man behöver jobba riskbaserat, till exempel att inte betala ut hela beloppet på en gång och ha särskilda uppföljningskrav.
Att pengarna går via en etablerad internationell organisation, kan inte det vara ett särskilt skydd mot korruption?
– Nej, det är ingen garanti. Tvärtom är risken minst lika stor. Organisationerna verkar på plats i en komplex kontext, de måste bygga relationer och då är risken stor att man får in korrupta lösningar i de olika processerna.
DN har sökt den somaliska premiärministerns kansli, utan att få svar.
